A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
Alla (även de som börjar med å, ä och ö.)

Järn 3:an (6/10).
(Bin-jip, Ki-duk Kim, Sydkorea / Japan, 2004. IMDb.)
Fin film, men jag gillar varken det överflödiga användandet av en golklubba som vapen. Hade våldet inte varit så brutalt i denna film, hade den varit mycket bättre. Bästa scenen är helt klart när kvinnan det handlar som är fast i ett förhållande kramar om sin avskyvärde man och samtidigt kysser räddaren bakom ryggen på honom. Sjukt snyggt!

Järnkorset (8/10).
(Cross of Iron, Sam Peckinpah, England / Tyskland / Jugoslavien, 1977. IMDb.)
En av de bättre krigsfilmerna jag har sett, det är väl bara Plutonen och Tunna röda linjen som är bättre, i alla fall så här på rak arm. James Coburn i huvudrollen är fruktansvärt bra. Ett bra manus och ett suveränt slut. Den tyska barnvisan är helt underbar och lite knasigt och härlig. Suverän film, helt enkelt.

Jack Goes Boating (7/10).
(Philip Seymour Hoffman, USA, 2010. IMDb.)
Världens bäste skådis blir en helt ok regissör. Det verkar förvisso vara lite av ett försäljningsknep från producenterna att låta bra skådisar ställa sig bakom kameran. Som väl är här så är älskvärde Hoffman även med framför. Han spelar Jack, en man som har det lite svårt med damerna, så hans kollega fixar ihop honom med Connie (Amy Ryan) som kanske inte har ett helt perfekt liv heller. Tillmötesgående Jack lär sig simma så att de ska kunna ro i land projektet senare. En fin, mysfilm. Fast ändå inte. Jag tyckte i vart fall om den.

Jackass - The Movie (7/10).
(Jeff Tremaine, USA, 2002. IMDb.)
Skoj skoj. Ni vet vad det handlar om. Gillar ni det på tv gillar ni det på film. Samma grej, och det är förbannat roligt. Dock bör man inte göra som jag gjorde och titta på extramaterialet direkt efter filmen, tre timmar sånt här blir lite för mycket. Hehe.

Jag är nyfiken - en film i blått (5/10).
(Vilgot Sjöman, Sverige, 1968. IMDb.)
Lena Nyman åker runt och intervjuar folk i en meta-rulle jag inte tyckte så värst mycket om. Helt ok, men jag vete fan om jag skulle sätta en åtta på Nyfiken - gul om jag skulle se om den...

Jag är nyfiken - En film i gult (8/10).
(Vilgot Sjöman, Sverige, 1967. IMDb.)
Vilgot Sjömans gamla småporriga film. Så trodde jag det skulle vara. Visst, den innehåller lite mer sex än vanligt och på 60-talet var sexscenerna nog mycket vågade, men idag är de inte så farliga. Som vilken Dogma-film som helst. Dock inte riktigt i Idioterna-klassen.. Hur som helst är det en film som man inte riktigt vet om det är film eller om det inte är film, det är lite märkligt, man filmar nämligen ibland när regissören säger bryt och hur man ska ta tagningarna och dylikt.. Men jag tycker att det funkar lysande.

Jag bekänner (8/10).
(I Confess, Alfred Hitchcock, USA, 1953. IMDb.)
Ett finfint drama av mästaren, det är mer ett drama, en än thriller, faktiskt. Men jag gillar den, bara man inte går in för att det ska vara speciellt spännande, upplösningen var oväntad och bra. ;)

Jakten på den försvunna skatten (6/10).
(Raiders of the Lost Ark, Steven Spielberg, USA, 1981. IMDb.)
Jag avverkar nummer 16 (sic!) på IMDb Top 250. Ett fint äventyr. Spännande stundvis.

Jakten på Bernhard (8/10).
(David Liljemark, Sverige, 2010. IMDb.)
En helt underbar liten dokumentär där filmaren tar tag i nåt han länge fascinerats av, en man som sätter upp lappar av märklig karaktär i Lund. Efter mycket möda och besvär får vi träffa Bernhard, en äldre man som är på väg att bli vräkt för att han har så mycket grejer att hans lägenhet har blivit klassad som en sanitär olägenhet. En väldigt fin film om en underlig man. Me like.

Jakten på den försvunna skatten (6/10).
(Raiders of the Lost Ark, Steven Spielberg, USA, 1981. IMDb.)
Ett härligt tempo, men jag tröttnar ändå.

Jalla! Jalla! (7/10).
(Josef Fares, Sverige, 2000. IMDb.)
Lite väl överskattad film. Ok, den är kritisk mot att man ska gifta bort sina barn, men detta är trots allt bara lite i förbifarten, inget som tas upp speciellt seriöst. Men visst den är underhållande, men inte så mycket mer än det.

JCVD (6/10).
(Mabrouk El Mechri, Belgien / Luxemburg / Frankrike, 2008. IMDb.)
Jean-Claude van Damme! Det var inte igår man såg en film med den mannen! Här spelar han sig själv och blir inblandad i ett rån. Bra action, många bra twistar, men jag fattar inte riktigt varför det blev som det blev i slutet. Jää jää, sevärd.

Je t'aime John Wayne (7/10).
(Toby MacDonald, England, 2000. IMDb. KG.)
Fin liten kortfilm där en kille låtsas vara en skådis på 60-talet. Det går sådär. Mest träffande och nåt jag kanske kommer känna igen mig i när han ska gå på bio med sin lillasyster och hon säger "You're not gonna drag us to something weird, are you?" och det blir givetvis en svartvit fransk film...

Jeanne D'Arc (3/10).
(The Messenger: The Story of Joan of Arc, Luc Besson, Frankrike, 1999. IMDb.)
'Werther hade smärtor och Jeanne d'Arc gick på knark' - bob hund. Tyckte det var ett passande citat. Tyvärr är det inte så att det är Werther som har smärtor utan det är filmen, som är nåt så fruktansvärt seg. Händer i princip ingenting på två och en halv timme, visst den är bitvis (i början) mycket vackert, men vad hjälper det om det är ett dåligt manus och en dåligt spelad huvudroll (fortsätt med modellandet ett par år till för fan!) och käns bitvis som ett kostymdrama, typ den värsta sortens film tror jag (efter splatter- och westernfilmer). Dessutom vet man ju hur den kommer sluta... Ok, kritiker avslöjar sån't ibland för att det är skildringen som är viktig, inte historien. Visst, så kan det vara ibland men inte denna gången. Jaja. Hoppas på en höjdarfilme nästa gång. Det börjar bli dags snart, i och för sig har man väl blivit lite bortskämd med dem de senaste halvåret. På videofronten alltså..

Jerky Turkey (7/10).
(Tex Avery, USA, 1945. IMDb. KG.)
När lördagens morgon kommer kommer även ett avsnitt av Peep Show. Tillsammans med det har jag även gett mig själv den fina traditionen att se en gammal klassisk Tex Avery-cartoon. Den här handlar om en jägare som ska fånga en kalkon till thanksgiving. Kul kul.

Jerry Maguire (7/10).
(Cameron Crowe, USA, 1996. IMDb.)
Sweet film med sjukt söt unge i en av rollerna. Me like.

Jesper Ganslandts 114:e dröm (5/10).
(Jesper Ganslandt, Sverige, 2008. KG.)
En kortfilm där en blåslagen kille ragglar hem till sitt ex mitt i natten. Funkar rätt bra. Men jag hade föredragit Mama Cass eller än hellre Louis Armstrongs och Billie Holidays version av Dream a little dream...

Joe and Linda Flooded Out of Holy Cross (3/10).
(Jonathan Demme, USA, 2006. KG.)
Demme är en känd regissör. Det betyder inte att han bara kan åka till New Orleans och filma några människor som har fått sitt hus fyllt av vatten och så blir det bra.

John ÏKung Fu? Wang (5/10).
(Dan Vest, USA, .)
Skön liten film som är en av "menyfilmerna" (alltså de som tar över om man stannar i menyn på DVDn) till Wholphin. En man med asiatiskt påbrå har tränat upp sig så att han kan hänga i en vertikal pinne med bara en arm och ett ben. Ganska kul. Bonus är att har patentet på högerknappen på musen. Filmen finns även på youtube.

John 'Kung Fu' West (6/10).
(Dan Vest, USA, . KG.)
Kul kortfilm om en asian-american (please) som har utvecklat en teknik att hänga vertikalt i en pinne. Mycket imponerande. Vidare har han hittat på högerknappen på musen. Irrelevant, men imponerande.

John Peel's Record Box (6/10).
(Elaine Shepherd, England, 2005. IMDb. KG.)
Habil dokumentär om en av världens bästa DJs och hans utvalda sjuor. Anledning att det var så mycket White Stripes i den tror jag dock handlade mer om att det var det han lyssnade på mycket just vid sin död.

Josie and the Pussycats (4/10).
(Harry Elfont & Deborah Kaplan, USA, 2001. IMDb.)
Smårolig film som är bra att kolla på morgonen, när man jobbat hela natten och är trött i skallen och vill ha allt enkelt. Dock är det en ganska skoj idè om att det är skivbolag som skickar dolda meddelanden i den skräpmusik i stil med Westlife som de producerar. Nu får ett litet sött tjejband chansen och avslöjar givetvis alltihop. Oops! I did it again!

Joy Division (8/10).
(Grant Gee, England/USA, 2007. IMDb.)
En suverän dokumentär om ett suveränt band. Jag skulle dock behöva ett lite mer muntert band att titta på dokumentärer om för tillfället, ska nog leta reda på Don't Look Back, den har jag fortfarande inte sett.

Joy Division: Under Review (6/10).
(Christian Davies, England, 2006. IMDb. KG.)
En rätt nördig dokumentär så om du inte älskar Joy Division behöver du inte kolla. Gör du det är den helt ok.

Joyride (4/10).
(Jim Gillespie, England, 1995. IMDb. KG.)
Slasher! Inget särskilt. Ganska snyggt gjort, men platsar egentligen inte på den här kortfilmssamlingen (Cinema 16).

Ju Dou - Förbjuden Kärlek (6/10).
(Ju Dou, Zhang Yimou & Fengliang Yang, Kina / Japan, 1990. IMDb.)
Vackert, men jag föll inte handlöst direkt.

Jules och Jim (8/10).
(Jules et Jim, François Truffaut, Frankrike, 1962. IMDb.)
En annorlunda rulle om två män och en kvinna, först är kvinnan ihop med den ena, sedan den andre.. Småskoj och vackert.

Julien Donkey-Boy (5/10).
(Harmony Korine, USA, 1999. IMDb.)
Welliwelliwell, tog mig ett jävla tag att komma igenom. Somnade till den två gånger.. Men den har sina stunder även om det är jobbigt med dogma och skumma klipp samt att Korine gärna vill göra massa skumma saker med en av sina (antagligen) idoler, Werner Herzog. Han spelar fadern i en dysfunktionell familj med Chloë Sevigny och Ewen Brenner (Spud i Trainspotting) som en gravid dotter och en mental son. Dessutom har han en till son som han pinar för att bli en jävel på brottning. Filmen är väl lite kritik mot fascistiska föräldrar och även vill Korine (som vanligt) dela med sig av lite märkliga människor eller vad sägs om en svart albino som rappar om det, en snubbe som spelar trummor med fötterna eller blinda som bowlar? Sevärd, men ingen direkt bra film. Se Gummo igen. Men håll er borta från hans samarbeten med Larry Clark. Larry Clark är en pedofil. Dom ska man ge fan i, och det gäller även deras konst. Hm, åkte inte Polanski eller nån annan polack dit för barnarov nyligen? Det är ju undantag! Han var ju ett geni!

Junebug (6/10).
(Phil Morrison, USA, 2005. IMDb.)
Det var länge sedan jag styckade upp en filmupplevelse som jag gjort med denna film, jag har totalt somnat till den tre gånger och kollat en stund när jag käkade frukost. Så jag har sett vissa delar lite fler gånger. Det påminner om mig när jag brukade ha "äta-film", en film jag kollade på medan jag åt frukost. Så jag såg en film på tre dagar.. Idiotiskt. Nåväl, filmen är en amerikansk indiefilm, vilket innebär att den handlar om uppfuckade familjeförhållanden. Här är det en son som lämnat södern som kommer tillbaka med sin tjej och nästlas in i familjens problem igen. Det är hans bror, som man kan tänka inte gillar att han lyckats som är allmänt ambivalent och dennes tjej, som är på smällen och pratar hål i huvudet på de flesta. På ett charmigt sätt. Hon var kul. Hon var behållningen. Se Me and You and Everyone We Know istället.

Jungle Fever (7/10).
(Spike Lee, USA, 1991. IMDb.)
Alla tiders!

Junior Bonner (4/10).
(Sam Peckinpah, USA, 1972. IMDb.)
Jag såg Junior Bonner med Steve McQueen igår, och det var nog det mest testosteronladdade dravlet jag sett på länge. Jag är ytterst besviken. Det var ett sorts sliskigt drama om en rodeoryttare, hans alkoholdrivna far och hans kapitalistiska bror. Modern i familjen var bara med på sidan, sa knappt nåt. Givetvis fick han ihop det med den snyggaste tjejen i staden. En tråkig film, kan man lugnt säga. Jag hade väntat mig nåt actionfyllt, istället fick jag en halvtimmes klipp från rodeon. Suck. Inte ens Steve McQueen var särskilt tuff, och det är ta mig fan inte lätt att göra honom "otuff"..

Juno (9/10).
(Jason Reitman, USA / Kanada / Ungern, 2007. IMDb.)
Årets feel-good redan nu. Halva Arrested-casten är med samt tjejen från Hard Candy, Ellen Page. Filmen handlar om en tonårstjej som blir på smällen och väljer att inte välja abort utan att istället adoptera bort barnet. Det är en underbart varm film med perfekt soundtrack av främst Kimya Dawson, perfekt castad och så gott som perfekt utförd. En ny favorit som dyker upp är J.K. Simmons, Junos farsa. Han gillar jag skarpt här samt i suveräna Rendition. Filmåret har börjat oerhört starkt!