A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
Alla (även de som börjar med å, ä och ö.)

G.I.T.M.O (5/10).
(Erik Gandini & Tarek Saleh, Sverige, 2005. IMDb.)
Ok dokumentär om vad som egentligen pågår på Guantánamo Bay på Kuba. De får fram en hel del uppgifter som är intressanta, men jag gillade inte att det näst intill är konstant speaker-röst och till på det har Tarik, en ganska barnslig röst. Det blir jobbigt i längden. Jag vet, detta blir en barnslig recension till på det, men det störde mig nåt fruktansvärt. Stabil insats dock, pojkar!

Gangs of New York (4/10).
(Martin Scorsese, USA, 2002. IMDb.)
Urtråkig film som inte hade nåt att erbjuda. Blanda Bravehearts slagsmålscener med lite Lock, Stock och släng in en liten romantisk skröna och ni har det här. Finns inget att hämta, direkt. Fulast i mustasch: Daniel Day-Lewis, inte DiCaprio, som ni kanske trodde. Och Diaz är nästan lika ful som i I huvudet på John Malkovich, där hon med mening var ful.. Min respekt för Scorsese är inte så stor längre..

Garden State (7/10).
(Zach Braff, USA, 2004. IMDb.)
En fin film, om än inte sådär klockren som jag lite väntat mig. Natalie Portman är sprallig, men övertygar inte helt hundraprocentigt. Sedan är historien inte världens bästa, men visst har den en hel del stunder som denna: "Someone has been pissing on my Gamecube and I'm about to close the case." :)

Gasman (4/10).
(Lynne Ramsay, England, 1997. IMDb. KG.)
Jag har rätt svårt för Ramsey. Här är det en ok historia där en flicka inte förstår varför en annan flicka sitter i hennes pappas knä. Snygg, men svårt som fan att förstå den här engelskan utan text.

Gasolina (3/10).
(Julio Hernandez Cordon, Guatemala, 2007. IMDb.)
En besvikelse. Jag gick dit mycket på grund av att det stod så här på GIFF:s hemsida: "En film som har en hel del gemensamt med en av årets mexikanska höjdare - Lake Tahoe." Varför de inte visar Lake Tahoe är jävligt märkligt. Det är nya filmen av Fernando Eimbcke, som gjorde helt underbara Duck Season, som visades på GIFF för några år sedan. Jag har gjort en request på Karagarga. Denna filmen var rätt sunkig, men jag förstår sambandet. De kör omkring i en gammal Volvo 343a och gör inte så mycket. Dessutom är det reklam för nya 343an, alltså C30. Undra om det var medvetet. Det kändes lite så för det var SJUKT många sponsorer i början av filmen. För övrigt enda filmen jag såg folk lämna på festivalen. Och det var många faktiskt...

Gates of Heaven (8/10).
(Errol Morris, USA, 1978. IMDb. KG.)
Werner Herzog slog vad med Errol Morris att om han gjorde klart denna, hans första dokumentär, skulle Herzog äta sin sko, vilket han också gjorde. Filmen handlar om människans kärlek till sina djur. Även de döda. Filmen börjar med intervjuer med en ytterst sympatisk, lätt naiv man, som vill starta en djurkyrkogård. När det sedan går ekonomiskt åt helvete fortsätter filmen följa de som driver den kyrkogård dit djuren får flyttas. Smått bisarrt, men väldigt intressant. Tro det eller ej.

General Idi Amin Dada (6/10).
(Gènèral Idi Amin Dada: Autoportrait, Barbet Schroeder, Frankrikr / Schweiz, 1974. IMDb.)
Idi Amin var en märklig diktator och det här är till viss del en märklig film. Jag har inte full koll på om denna film gjorde innan man kände till vad Idi Amin gjorde sig skyldig till. Här är han en ganska laid-back gubbe som säger att han tar det bästa från socialism och kapitalism och gör detta till sin politik. Han är så oerhört självgod och har sprungit hundra yards på 9,82 sekunder och när han berättar att han har arton barn ger han filmens roligaste citat: "I'm a sharp shooter!"

Generalen (5/10).
(The General, John Boorman, Irland / England, 1998. IMDb.)
Ok film som handlar om en gentlemannatjuv. Fan, vad bra det är när hallåorna i TV har koll på anekdoter. Tydligen hade den där tjuven filmen handlar om snott guldskivan John Boorman hade fått för musiken till Deliverance (Den långa färden - ni vet banjogalenskapen..) och just det är med i filmen. Filmen är som sagt ok, men inget särskilt. Tyckte bättre om Ordinary Decent Criminal.

George Harrison: Living in the Material World (9/10).
(Martin Scorsese, USA, 2011. IMDb. KG.)
Jag fullkomligt älskade denna, men jag är ingen Beatlemaniac dock.

George Lucas in Love (7/10).
(Joe Nussbaum, USA, 1999. IMDb.)
Skön liten kultfilm där man hittat på hur George Lucas sitter och skriver Star Wars. Inte så nördigt som det låter.

George Washington (8/10).
(David Gordon Green, USA, 2000. IMDb.)
Underbar, och å så underbar om barn i södra USA, där de blir lite mer vuxna för en vecka. Mycket bra. Och DVDn var suverän, den hade två kortfilmer som extramaterial. Det är precis så som jag vill ha det! När man lånar en film av en independentregissör, så vill man ju få med lite kortfilmer som regissören gjort tidigare. Klockrent.

Get Low (6/10).
(Aaron Schneider, USA, 2009. IMDb.)
Helt ok rulle om en gubbe som alla är rädda för. Nu ska han ha begravningsfest där alla får komma och säga sitt om honom! Udda idé och helt ok genomförande. Bill Murray är som alltid ett nöje att skåda..

Getaway - Rymmarna (5/10).
(The Getaway, Sam Peckinpah, USA, 1972. IMDb.)
Steve McQueen kommer ut ur finkan, ty han har lovat att göra ett jobb åt nån snubbe med kontakter. Väl ute frågar hans fru, Ali McGraw, honom vad han vill ha till middag och han svarar "Whiskey whiskey whiskey"... Härligt. Filmen är dock ingen höjdare. Peckinpah är en mansgris.

Getting Stronger Every Day (4/10).
(Miranda July, USA, 2001. IMDb.)
Mirandas gamla konstfilmer är inte så mycket att ha egentligen. Hennes historier är dock alltid intressanta. Men att ha en man berättande om ett övergrepp till en bild av Miranda liggandes på en säng med en stor katt på magen... Njae.

Ghost Dog: The Way of the Samurai (10/10).
(Jim Jarmusch, USA / Frankrike / Tyskland / Japan, 1999. IMDb.)
Helt underbar film, bästa nya filmen jag sett på video i år. På bio har jag sett American Beauty som är lite bättre. (Ändrat mig här, Ghost dog är bättre!) Men denna film är helt underbar. Jag älskar RZA's musik och Forest Whitaker är mycket bra i huvudrollen. Även de andra rollerna är mycket välspelade. Bland andra maffiafamiljens överhuvud, Mr Vargo spelad av Henry Silva är mycket övertygande. Sedan är den duktiga Tricia Vessey en fröjd för ögat. Filmningen är snygg och effektiv. Filmen är lite krånglig och man blandar ihop vilken maffiagubbe som är vilken, man bör därmed se filmen två gånger, varav den andra visningen är bäst! (skrev denna recension 28:e Juli 2000).

Ghost World (8/10).
(Terry Zwigoff, England / USA / Tyskland, 2001. IMDb.)
Helt klart den bästa high school-filmen som gjorts. Jag har inte riktigt fattat vad alla gillar med John Hughes filmer. De är ju gjorda för de som är tio år äldre än mig, antar jag. Jaja, tillbaka till denna filmen. Filmens absolut starkaste del är den att man känner igen sig så oerhört väl i karaktärerna. Jag känner mig som två delar Seymour, två delar Enid, en del Josh, en del Joe (Seymour rumskompis). Skådespelet är överlag finfint, bäst är helt klart Steve Buscemi. Tjejerna kan gå över gränsen ibland känns det som, men det är bara en liten detalj. Finfin.

Jag såg om denna fina rulle och skulle väl inte skriva riktigt likadant som när jag skrev denna recension för fem år sedan.. Kul som fan är att David Cross är med, som raggande nörd hos Seymours fest.

Gigantic (5/10).
(Matt Aselton, USA, 2008. IMDb.)
Söt liten rulle, men lite väl knasig historia, kanske?

Giliap (5/10).
(Roy Andersson, Sverige, 1975. IMDb.)
Rätt seg Anderson-rulle, men fan vad vacker Mona Seilitz var back in the day!

Girl (5/10).
(Fijona Jonuzi, Sverige, 2011.)
En film som börjar riktigt bra med åldersskillnader, en 32-årig tjej stöter på en 20-åring på sjuelva och hänger med till hans tillställning. Efter ett tag ballar det dock ur. Synd. Men det är väl kanske det man väntar sig av Plattform (Ruben Östlund o co).

Girl, Interrupted (7/10).
(James Mangold, USA / Tyskland, 1999. IMDb.)
Helt ok film, känns dock som den var lite utdragen, man skulle nog kunna ha kortat ner den en kvart. Kändes som en Gökboet med kvinnor, dock inte lika bra. Skådespeleriet var utmärkt, detta var också första gången jag såg Whoopi Goldberg spela något seriöst och det var hon bättre på än de gamla skitkomedierna som En Värsting Till Syster och dem.

Gitarrmongot (7/10).
(Ruben östlund, Sverige, 2004.)
Jävligt annorlunda film som är uppbyggd av massa scener bara som inte är beroende av varandra. Dock finns det vissa teman, ett om Gitarrmongot, ett annat om en kvinna som är lite efter, om ett ungdomsgäng som förstör cyklar osv. Det bästa med filmen är skådespelet som är så avslappnat att man undrar om saker och ting är dokumentärt eller inte. Ska bli intressant att se mer av denne herre som för övrigt var väldigt välartikulerad efter filmen. Trevligt med regissörsvisning på Frideborg. Inte vanligt för dem. ;)

Glada Galoscher (4/10).
(Way Out West, James W. Horne, USA, 1937. IMDb. KG.)
Jag peppade inför Way Out West bokstavligt. Det var en dum idé.

Glengarry Glen Ross (8/10).
(James Foley, USA, 1992. IMDb.)
En film om en mäklarfirma där de anställda får ett ultimatum: En säljartävling, den som vinner får en Cadillac, den som kommer sist får sparken. Väldigt, väldigt bra skådisar här, Jack Lemmon, Kevin Spacey, Al Pacino, Ed Harris, Jonathan Pryce och i en liten, men förvånansvärt bra roll, Alec Baldwin. Finfint.

Go' dag yxskaft? (7/10).
(What's up, Doc?, Peter Bogdanovich, USA, 1972. IMDb. KG.)
Kul situationskomedi som dessutom bjuder på lite biljakter i San Francisco. Feel good.

God Afton, Herr Wallenberg - En Passionshistoria från verkligheten (8/10).
(Kjell Grede, Sverige / Norge / Ungern, 1990. IMDb.)
Stellan Skarsgård spelar ypperligt Raoul Wallenberg, mannen som räddade ett antal judar från döden under andra världskriget. Han är inkallad som ambassadör, men har inga meriter, bara sitt fina namn, men väl i Budapest så tar han sitt jobb som mer än ett jobb, mer som en livsuppgift. Filmen är mycket snyggt filmad för att vara en svensk film, koreografin får mig att tänka på Sånger från andra våningen, allt är blekt och grått, men det funkar mycket bra. Skådespelet är det inget fel och filmen har ett budskap, att man inte blir något på sina meriter, utan på sina uträttanden.

Goddag (8/10).
(Ohayô, Yasujiro Ozu, Japan, 1959. IMDb.)
En underbar berättelse om två pojkar som, när de inte får en TV, tiger som muren. Det skapar missförstånd bland grannarna i det lilla kvarteret och skapar en del komiska episoder. Fint skådespel och annorlunda att se en japansk film som, för en gångs skull, inte handlar om samurajer, utan om nedre medelklassen på femtiotalet. Suveränt. "I love you."

Godspeed You! Black Emperor (3/10).
(Goddo supiido yuu! Burakku emparaa, Mitsuo Yanagimachi, Japan, 1976. IMDb. KG.)
Filmen som post-rockarna från Montreal tagit sitt namn ifrån är inte värd att kolla upp om man inte älskar japansk musik från 70-talet och har överseende med att den engelska texten är helt ur synk så det är svårt att hänga med i dialogen. Den handlar om ett motorcykelgäng som har en swastika som symbol och vad som händer när en vill sluta.

Golden Slumber (8/10).
(Gôruden suranbâ, Yoshihiro Nakamura, Japan, 2010. IMDb. KG.)
Ännu en fin rulle av Yoshihiro Nakamura (Fish Story).

Gomorra (7/10).
(Matteo Garrone, Italien, 2008. IMDb. KG.)
I ett bostadskomplex i Neapel händer en hel del...

Gone Baby Gone (6/10).
(Ben Affleck, USA, 2007. IMDb.)
Lite oväntade vändningar och Ed Harris lyfter den här rullen. Bens bror Casey är allt rätt bra han med.

Gone in Sixty Seconds (5/10).
(Dominic Sena, USA, 2000. IMDb.)
Reklamen om filmen skryter om att det är producenten Jerry Bruckheimer som producerat, han har även producerat filmer som 'Armageddon' och 'The Rock'. Detta betyder en fet budget och välgenomförda scener. Reklamen säger även att Angelina Jolie har en av huvudrollerna, jag skulle nog klassa det som en biroll, så om ni vill se den här filmen på grund av henne har ni inte många minuter att bedåra denna skönhet. Att Giovanni Ribisi spelar den största birollen, Kip Raines, dvs lillebrorsan, kan jag inte förstå. Jag är inte ensam om att tycka att han är en värdelös skådis, han har nämligen blivit utnämnd till världens sämsta ;) Sedan har vi Delroy Lindo i rollen som den givne polisen som är biltjuvarna i hälarna hela tiden, han är lika bra som alltid, nu när jag skriver det här ger det mig en anledning att kolla på 'A life less ordinary' där han spelar en ängel. Att Vinnie Jones är med i filmen är skoj, han säger ingenting i största delen av filmen, men i slutet börja han tjata som fan, hade varit mycket bättre om han inte sagt något alls. Och nej, jag blev inte sugen att kolla 'Lock, stock & two smoking barrels' nu, den såg jag senast för ett par veckor sedan. Filmens, förutom skådisarna, enda starka sida är de fina bilarna, och som ni vet håller inte det speciellt länge. Ni kanske frågar er varför jag ens såg den här filmen, jo det var så att vi hade åkt in till stan för att kolla på Mission:Impossible-2, men den var utsåld så vi tvingades (?) kolla på den här istället.

Gonzo: The Life and Work of Dr. Hunter S. Thompson (7/10).
(Alex Gibney, USA, 2008. IMDb. KG.)
Trevlig dokumentär om en trevlig man.

Good Dick (5/10).
(Marianna Palka, USA, 2008. IMDb. KG.)
Lätt obehaglig amerikansk indie där en tjej hyr massa "erotica" i en videobutik. En av killarna i butiken letar reda på hennes adress och smusslar sig in i hennes liv. Både hans och hennes beteende är obehagligt. Hennes får i vart fall en förklaring.

Good Night, and Good Luck (7/10).
(George Clooney, USA / Japan / Frankrike / England, 2005. IMDb.)
Schyst rulle. George Clooney är bra även bakom kameran. Fotot är det som står ut allra mest. Super!

Googlewhack Adventure (8/10).
(Gareth Carrivick, England, 2004. IMDb.)
En helt bisarr film, eller föreläsning kanske man ska säga. Det här är en filmad version av Dave Gorman när han berättar om sin äventyr på en scen i London. Det här var en föreställning som jag såg tyvärr missade när jag bodde i London. Jag såg en skylt, men förstod aldrig vad det var riktigt. Ok, jag kan försöka förklara lite. Dave får massa pengar för att skriva en bok, men har skrivkramp och kollar sin mail och har fått ett mail som säger att han är en googlewhack, varpå han givetvis måste få reda på vad det är. En googlewhack får vi lära oss är när man söker på två ord på google och bara på en träff. Normalt får man ju tusentals träffar, men om man bara får en är det en googlewhack. Ja, jag ska inte avslöja mer än så här, men han håller en fantastisk presentation som sällan blir tråkig, han har en komisk mimik utan dess like. Ladda ner! :D

Gosford Park (7/10).
(Robert Altman, England / USA / Tyskland / Italien, 2001. IMDb.)
En film som först börjar som en studie i de två människogrupperna tjänarna och de uppassade på en herrgård i England på kanske 30-talet. Det är extremt bra skådespel och så småningom blir herren på gården mördad och den utvecklas till en whodunnit-historia, men det är också här min enda invändning finns, jag vill veta vem som mördade honom! Det får man inte reda på, om det kanske inte har avslöjats på nåt sätt som jag inte förstått.. Damn it.

Gråta med ett leende (6/10).
(Mar adentro, Alejandro Amenóbar, Spanien/Frankrike/Italien, 2004. IMDb.)
En dag kom jag att tänka på Amenóbar, mannen som gjorde The Others och innan dess Abre los ojos, som ju Hollywoodiserades med Vanilla Sky. Vad har han gjort efter The Others tänkte jag. Det här är vad jag fann, en film om en man som är förlamad från halsen och neråt, en man som vill dö. Intressant film och framför allt - kul att se färdtjänst! Dock finns den inte i Spanien på samma sätt som i Sverige, och efter ett snack med en tjej som jobbar på ett hostel i Barcelona, inte heller i Argentina - duh!

Grace Quigley (7/10).
(Anthony Harvey, USA, 1984. IMDb.)
En film om en kvinna som råkar se sin hyresvärd bli mördad och gömmer sig i mördarens bil och får genom ett brev som ligger där reda på vem mannen är. Istället för att ange honom för polisen vill hon att han ska göra slut på hennes liv. Hon säger detta till ett par vänner och även de vill att han även ska ge dem dödshjälp.. Tanten får nu något att leva för, att hjälpa folk som vill dö.. Faktiskt mycket underhållande och stundtals lysande.

Grand Theft Parsons (4/10).
(David Caffrey, USA, 2003. IMDb.)
Njae. Ingen höjdare, detta inte... Kul story, som jag tror delvis är sann. Att Gran Parsons roadie hade gjort ett löfte att begrava honom i öknen om han dog, och stal liket. Filmen funkar sådär, men är inte särskilt rolig eller engagerande..

Grave of the fireflies (8/10).
(Hotaru no haka, Isao Takahata, Japan, 1988. IMDb.)
En sjukt sorglig historia som utspelar sig då USA bombar Japan under andra världskriget. Två syskon får sin mor dödad av bombningarna och försöker överleva tillvaron. Snyft.

Green Mansions (3/10).
(Mel Ferrer, USA, 1959. IMDb. KG.)
Det finns inte många andra anledningar att se denna rulle om du inte likt mig, tycker Audrey Hepburn var världens vackraste. Givetvis infödingar som är totala idioter osv…

Greenberg (8/10).
(Noah Baumbach, USA, 2010. IMDb.)
Jag tyckte mycket om den. Sedan att jag känner mig som Greenberg då och då tycker jag inte om.

Gretchen (4/10).
(Steve Collins, USA, 2006. IMDb.)
Småskön, men på tok för seg. önskar jag följde med Frans till den där iranska dadelfilmen istället..

Grey Gardens (3/10).
(Ellen Hovde, Muffie Meyer, Albert & David Maysles, USA, 1975. IMDb. KG.)
En kultdokumentär om mor och dotter som babblar nonsens i 100 minuter. Gäsp.

Grizzly Man (6/10).
(Werner Herzog, USA, 2005. IMDb.)
Ok, en snubbe lever tretton somrar med grizzlybjörnar. Sedan äter en av dem upp honom och hans flickvän. Sorgligt öde, men samtidigt sättet han ville dö på. Synd bara att hans flickvän inte ville vara kvar med honom där i vildmarken. Filmen är helt ok, men har vissa sega partier. Jag älskade dock scenen då han springer omkring med rävarna och Fairport Conventions Richard Thompsons finfina musik skimrar till framför allt just då. Helt ok rulle med andra ord, men inget suveränt.

Gruppen (8/10).
(Gunilla Heilborn & Mårten Nilsson, Sverige, 2005.)
Jävligt skön film där en grupp människor befinner sig ute i skogen i vad man ibland känner är nåt sorts dokusåpa-aktigt. Här håller de på och hoppar och dansar och har sig. Helt utan baktanke känns det som. En homage till den svenska skogen till underbara toner från Kim Hiorth?y. Mårten Nilsson var en av killarna bakom Music for one apartment and six drummers. I like 'em a lot.

Gudfadern (8/10).
(The Godfather, Francis Ford Coppola, USA, 1972. IMDb.)
En något överskattad rulle. Visst, det är en jättebra film, men absolut inte en av världens bästa (jag såg att den numera ligger på allra första plats på IMDb Top 250). De flesta har väl sett den och vet vad den handlar om. Jag säger inte att jag inte gillar den, inte alls, bara att den inte är fantastisk. Vad är fantastiskt med den? Skådespelet. Resten är bra, men inte mästerligt. För övrigt förstår jag inte varför inte Robert Evans inte står med som producent, enligt The Kid Stays in the Picture, en dokumentär om denne suveräne 70-talsproducent, sägs det att Coppola visat honom filmen och han sagt att den måste bli längre, att det ska vara framgå att familjen är det viktiga. Coppola hade gjort en två timmar lång gangsterfilm nämligen. Är det för att han är mäktigare än producent, han var kanske filmbolagschef då? Jag vet inte, jag. Jag svamlar. Dags för sömn.

Gudfadern Del II (10/10).
(The Godfather: Part II, Francis Ford Coppola, USA, 1974. IMDb.)
Suverän rulle. Men, jag vet inte, jag tycker den är lite väl lång. Skulle kunna kortas ner en halvtimme.

Guest House Paradiso (7/10).
(Adrian Edmondson, England, 1999. IMDb.)
SÅ SATANS ROLIG! Första scenen är så fruktansvärt rolig. Jag och tre av mina kompisar skattade i fem-tio minuter. Två av oss fick ont i magen.. Resten av filmen inträffade flera sådana skrattattacker, men främst när de slåss.. Fysisk engelsk humor är det som gäller. Så fruktansvärt skoj. Slutet är ytterst mysko, men det är så det är. Skoj också, men tyvärr går inget upp mot första scenen. Detta var ett ess i leken, det trodde vi inte ;) Vi stod och diskuterade om vi skulle se American Gigolo, enkel underhållning eller som Falk förespråkade Patrioten, d.v.s. Mel Gibson i slowmotion användades den amerikanska fanan som ett vapen. I två och en halv timme dessutom. Inte en chans, så det blev den här, eftersom Figge hade sett TV-motsvarigheten, Bottom, jag tror jag har sett ett avsnitt också, men kommer inte ihåg så mycket.. Denna filmen är dock en underskattad sådan, har ett snitt på 5.1 på Imdb..

Förmodligen den sjukaste filmen som gjorts. Första scenen är fortfarande en av de roligaste som någonsin gjorts. Men den blir lite tunnare under vägen fram till slutet som är sjukare än Mars Attacks! slut.

Gumball 3000: The Movie (3/10).
(Steven Green, USA / England, 2003. IMDb.)
En halvdan dokumentär om ett jävla gött race: en massa folk ska åka från Los Angeles till Miami på snabbast tid. Och kanske försöka att inte få en massa böter. Ryan Dunn från Jack-Ass är med ibland och han är ganska löjlig. Filmen är ganska löjlig, men en jävla massa fina bilar och en del annat som gör att den går att se på, men inget jag skulle rekommendera någon direkt. Förutom Olers, då, som jag ju köpte den här till i England. Nu ska han få den, han kanske har en annan åsikt...

Gummo (6/10).
(Harmony Korine, USA, 1997. IMDb.)
En extremt konstig film. Gummo är regisserad av Harmony Korine, som tillsammans med Larry Clark gjort filmer som Kids och Ken Park. Där liksom här avhandlas White Trash-ungdomar. Här dock inte i New York och inte med en massa kids som knullar framför kameran och pedofil-Larry Clark. Här är det istället helt bisarra kids som skjuter katter och säljer dem till kinarestaurangen, folk som slår sönder stolar som nöje och dvärgar med en homosexuell läggning, men som inte vill bli kyssta. Ja, det är en jävla märklig film helt enkelt..

Gunnar Rehlin - En liten film om att göra någon illa (7/10).
(Tomas Alfredson, Sverige, 1999. IMDb.)
En underskattad film. Jag vet inte om vi var för unga för att riktigt förstå det roliga i denna lilla film när vi var sjutton. Hur som haver är den helskön ju. "Gunnar Rehlin. Han stjäl."