A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
Alla (även de som börjar med å, ä och ö.)

Fäst vid dig (2/10).
(Stuck on you, Bobby & Peter Farrelly, USA, 2003. IMDb.)
Så dålig att jag glömde av att skriva det här..


Född den fjärde juli (6/10).
(Born on the fourth of july, Oliver Stone, USA, 1989. IMDb.)
En film som börjar som värsta Amerika-filmen, men blir bättre och kritiserar Vietnamkriget i slutet. Det är också där filmen är som bäst, de första fyrtiofem minutrarna är näst intill outhärdligt amerikanska, men det blir som sagt bättre. Se Tunna röda linjen istället.


Föraktet (4/10).
(Le Mèpris, Jean-Luc Godard, Frankrike / Italien, 1963. IMDb.)
En film som börjar med en scen där Brigitte Bardot och Michel Piccoli ligger i sängen. Bardot är helnäck och ligger på magen och frågar ut Michel om han älskar alla hennes kroppsdelar. Han svarar "Ja" hela tiden, och scenen ska få oss att förstå att de är ett förälskat par. Hm, känns som en ganska omotiverad nakenscen, finns ju hur många andra sätt som helst att skildra det. Jaja, därefter händer det något, som man inte får reda på riktigt, men är inte så värst svårt att lista ut och de börjar gräla. Känns som ett genuint gräl och det är filmens starka sidan, sedan är slutet ingen höjdare, ganska lättköpt sätt att säga att man inte ska vara otrogen.. Kuriosa: Fritz Lang spelar sig själv i filmen. En anledningen att se den..


Före stormen (4/10).
(Reza Parsa, Sverige, 2000. IMDb.)
En film vi såg bara för att en vi är bekanta med var med i.. Pluttas som känner honom bäst hade roligast, men vi satt alla av princip och skrattade, utom Jocke. Dok skötte sig Martin, som han heter mycket bra, men det var ändå skoj att se honom gråta osv.. Martin spelar en mobbare, jag hade inte sett Martin på ett jävla tag innan jag såg honom vid havet igår, där han retades med en lite unge, haha, spelade han verkligen i filmen? Hehe.. Jaja, filmen handlar om en kille som blir mobbad och till slut skjuter (!) mobbaren. Förutom den historien finns en paralell historia om taxichauffören som tidigare varit elitsoldat och numera bor med sin fru och och två barn i Sverige, han blir kontaktad av en kärring, som för övrigt Figge fann ytterst skärmmande ;), som hotar honom med att hans gamla fru och hans son från hans hemland ska mördas om han inte begår ett annat mord. Han ska döda nån snubbe som inte ska få skriva på nåt avtal om att sälja krigsfordon till (Indien eller Pakistan tippar jag på). Detta leder så småningom till en riktigt snygg actionscen. Det var inte direkt det man trodde om filmen när man såg utsidan och vad man hört om den. Den börjar jävligt bra, då man får se ett par händer i olika klipp, ett med ett hårspänne som han som blir mobbad snor av tjejen han gillar, som för övrigt är taxichaffisens dotter och en med en ring. De scenerna får man se senare i filmen, det gillade jag, resten var ingen höjdare, dock tyckte jag att mobbningshistorien var mycket mer intressant än 'sälja-krigsfordon-till-indien-var-fel-propaganda-delen'. Om man hade uteslutit den ur historien och bara koncentrerats sig på första delen och fått lära känna karaktärerna bättre hade det kunnat bli riktigt bra. Dock hade ett bättre foto hjälpt i så fall.


Förstoringen (8/10).
(Blowup, Michelangelo Antonioni, England, 1966. IMDb.)
En mycket trevlig och småunderhållande film om en fotograf som råkar fotografera ett mord, något han inte märker förrän han har förstorat upp bilden. En småspännande rulle, men det roliga är detaljerna, det utspelas på 60-talet i England och jag förstår inte varför många i min ålder vill flytta till London, det är ju så fula gator. Tegelhus överallt. Roligast i filmen är en catfight, helt klart den mest upphetsande jag sett, då de försöker ta av varandra kläderna.. Det funkar faktiskt, de vill bli fotograferade av filmens huvudkaraktär. De som tror att fotografen till slut löser mordet kommer att bli besvikna..


Faces of Women (3/10).
(Visages de femmes, Dèsirè Ecarè, Elfenbenskusten / Frankrike, 1985. IMDb.)
Oerhört tråkig film där vi först följer några som explicit nog gängar i vattnet, trots att kvinnan är gift. Sedan somnade jag en stund, men hörde efter en grej så jag kunde få ihop bitarna att de senare följde kvinnan, när hon blivit äldre och fortfarande var gift med sin man, men har byggt upp ett företag, så han snyltar på henne. Snubben hon älskade med i början har blivit en slapp snubbe som leker Don Juan, med tre fruar i lika många byar som han åker omkring i en, av den första kvinnan, köpt minibuss, istället för att arbeta av sitt lån på bilen. När den går sönder kommer han och vill ha hjälp, men det blir blankt nej, och filmen filmar en karneval plågsamt länge. Detta har återkommit i filmen, att långa danssekvenser poppat upp här och där. Ett sömnpiller.


Factotum (4/10).
(Bent Hamer, USA / Frankrike / Tyskland / Sverige / Norge, 2005. IMDb. KG.)
Rätt trist filmatisering av Bukowskis Factotum. Jag har för mig jag har läst den, men det minnesfragmentet har väl lösts upp i all konsumerad alkohol.


Fahrenheit 451 (6/10).
(François Truffaut, England, 1966. IMDb.)
Oerhört snygg, men jag var inte helt frälst. Trots Roeg bakom kameran och Herrmann bakom pukorna. Klart sevärd dock och ett kul slut.


Fahrenheit 9/11 (8/10).
(Michael Moore, USA, 2004. IMDb.)
HA! Ni får vänta en månad till. Muahaha. Skit nu i det. Moore gör en till film där han blandar humor med dödligt allvar. Den första timmen är det dock humorfritt, vilket jag faktiskt tyckte var ganska skönt, humorbiten känns inte så nödvändig, det är som när alla de som inte håller med Moore håller på och klankar ner på honom som en stor, fet amerikan. Men å andra sidan är det ganska skoj att se en politiker använda sitt eget saliv som hårgelè.. Och det är helt sinnessjukt hur Bush får hålla på. Vi får hoppas att Moore lyckas och Bush inte blir omvald (eller ja, vald..) i höst.


Falken och snömannen (5/10).
(The Falcon and the Snowman, John Schlesinger, USA, 1985. IMDb.)
En film, som tydligen är sann, där Sean Penn och Timothy Hutton spelar två 25-åringar som säljer konfidentiell information till Sovjet. Ingen höjdarrulle, och det som gjorde att jag inte somnade (den var slut runt fyra) var Sean Penns spel som är finfint, dessutom är det roligt att se honom i en så ung roll.


Fallet Alfie (5/10).
(Alfie, Lewis Gilbert, England, 1966. IMDb.)
Michael Caine spelar en glidare som ser på kvinnor som objekt och får sig något att bita i när en av hans tjejer blir på smällen. Men filmen koncentrerar sig mest kring att han tar det lugnt ute på landet efter att ha svimmat hos en läkare. Helt ok, men inget särskilt.


Fallet Winslow (8/10).
(The Winslow Boy, David Mamet, USA, 1999. IMDb.)
En finfin film om en pojke som blir falskt anklagad för att ha stulit ett frimärke. Filmen utspelar sig runt 1900 och pojkens far gör anklagelsen till hans livsuppgift, mer eller mindre.. Fint spel framför allt av Nigel Hawthorne och Jeremy Northam. Inte riktigt bra som Mamets senaste, State and Main.


Family Life (7/10).
(Ken Loach, England, 1971. IMDb.)
Socialrealism av herrn Loach är alltid totalt nattsvart och bra. Mer orkar jag inte skriva nu. Nu har jag betat av ett gäng filmer, det är inte så här man bör skriva om film, det blir ganska trist då..


Fanny & Alexander (8/10).
(Ingmar Bergman, Sverige / Frankrike / Tyskland, 1982. IMDb.)
Introduktionen är lite väl lång i början, men sedan börjar intrigerna och då är man fast. En bonus var att Karl-Gustav var övererotisk! Kul ord...


Fantastic Mr. Fox (8/10).
(Wes Anderson, USA / England, 2009. IMDb.)
En film av Wes Anderson, efter Roald Dahls bok, med ett manus av regissören samt Noah Baumbach. Vad landar vi i då? Jo, en film med splittrade familjeförhållanden i ett rävgryt. Lysande!


Fantastic Voyage (6/10).
(Richard Fleischer, USA, 1966. IMDb.)
En skön gammal sci-fi där en grupp människor sätter sig i en ubåt, förminskas och sedan sätts in i blodomloppet på en döende man. De ska operera med en laser i huvudet, men måste först ta sig dit... Underbart seriöst gjord. Fick mig att tänka på den underbara gamla franska barnfilmen En cellsam resa.


Far from Heaven (5/10).
(Todd Haynes, USA / Frankrike, 2002. IMDb.)
En ganska seg film, allting går extremt sakta. Ibland kan det vara skönt, men jag kände inte att det var det denna gång. Skådespelet och scenografin är dock lysande, men manuset, visst, det är helt ok, men det faktum att allt sker så långsamt gör filmen ganska tråkig..


Farbror Boonmee som minns sina tidigare liv (3/10).
(Loong Boonmee raleuk chat, Apichatpong Weerasethakul, Thailand / England / Frankrike / Tyskland / Spanien / Nederländerna, 2010. IMDb. KG.)
En tråkig sak.


Fart, flickor och faror (8/10).
(Sherlock Jr, Buster Keaton, USA, 1924. IMDb. KG.)
Fullkomligt underbart och den svenska gamla titeln säger precis vad det här är, även med 2010-års beräkning av vad som är fart och faror, stunten är helt jävla otroliga. Underbart!


Farväl Falkenberg (8/10).
(Jesper Ganslandt, Sverige / Danmark, 2006. IMDb.)
I fredags ringde jag min syster, skulle fråga om hon hade kvar den där gamla motionscykeln, jag har aldrig sett henne använda den och tänkte att kanske skulle hon kunna tänka sig ge den till mig i 25-årspresent. Hon satt och tittade på Farväl Falkenberg med sin fredags-folköls-berusade man. De hade kollat halva och tyckte den var seg. Jag laddade ner den och idag, när jag inte orkade ta mig ner till filmfestivalen och se Lars von Triers Epidemic rullade denna svenska, underbara film förbi mina ögon. Även jag tog mig en paus mitt i, slängde bakfyllepizza-kartongen i pappåtervinningen och tog mig ett glas läsk. Jag älskade filmen, jag älskar att det handlar om vanliga män och deras vänkap sinsemellan. Ett tag fick jag känslan av att det skulle utvecklas till att de båda vännerna skulle bli mer än vänner. Det är blev jag väldigt glad att inte se. Jag tyckte väldigt mycket om den här filmen, den bästa svenska filmen sedan Gitarrmongot, som den har rätt många likheter med.


Farväl min konkubin (7/10).
(Ba wang bie ji, Chen Kaige, Kina / Hong Kong, 1993. IMDb.)
Världskulturmusèets Margareta Alin presenterade en favortifilm om pekingoperan, som jag inte visste nåt om tidigare. Här får vi historien om två av männen som spelade samma roller hela livet, liksom man tydligen gör i denna konstform. Herregud vad tråkigt. Hur som haver, filmen är vacker och stundtals brutal. Fotot och sminket var väl det jag föll för. Men filmen är inte bara perfekt yta, den har en bra historia i grunden också.


Fast Food Nation (5/10).
(Richard Linklater, England / USA, 2006. IMDb.)
Richard Linklater har tillsammans med Snabbmatslandets författare Eric Schlosser skrivit denna film, som den förre sedan regisserat. Filmen är ok, men egentligen lär man sig inte så värst mycket nytt. De flesta av oss känner väl till hur lömsk den amerikanska matindustrin är. Lite känns filmen som en sorts uppvisning i vilka amerikanska skådespelare som vill vara politiskt korrekta. Kanske är jag lite väl hård här nu... Det enda jag riktigt älskade i filmen var underbara Ethan Hawke, som kom hem till sin syster och pratade om att följa sitt öde. Jag gillar verklige Ethan Hawke och önskar att jag kommer ihåg mer av hans bok Ash Wednesday, som jag läste i London. Jag kommer dock ihåg att jag tyckte väldigt mycket om den. Finns på adlibris för 72 pix. Read it and weep.


Fast Times at Ridgemont High (5/10).
(Amy Heckerling, USA, 1982. IMDb.)
Skön film där bland annat en stenad Sean Penn beställer pizza till historialektionen.. Soft.


Faster, Pussycat! Kill! Kill! (4/10).
(Russ Meyer, USA, 1965. IMDb.)
Kultrulle. Filmen börjar skittufft med en speakerröst som förklarar att våld ofta tar sitt utlopp genom sex och medan han pratar är där en, sedan flera, equalizers efter hans röst. Sedan har den ganska mycket snygga filmidèer, men totalt värdelöst skådespel pajar filmen. Manuset är ju inte heller direkt breath-taking, men visst går det att se på. ;)


Fat Girl (4/10).
(À ma soeur!, Catherine Breillat, Frankrike / Italien, 2001. IMDb.)
En film om två systrar på semester, den ena tolv och den andra fjorton. De får bara lämna semesterbyn de bor på tillsammans så när den äldre tjejen får ragg får den yngre agera tredje hjulet. Ok, men rätt segt, och slutet var katastrofalt dåligt. Väldigt franskt på nåt vis, varför jag tycker det vet jag inte, väntat oväntat kanske..


Father (8/10).
(Sebastian Danta, Australien, 2008. IMDb.)
Jävligt snygg kortfilm.


Faust (7/10).
(F.W. Murnau, Tyskland, 1926. IMDb.)
Jag fick ju tummen ur i söndags och gick och såg Faust, men missade att det bara var med tysk text varpå jag inte fattade ett skit och satt mest och kvartade filmen igenom. Istället laddade jag ner den, så jag och Fedda såg den ikväll. Det är en härlig historia av Göethe där en man säljer sig till djävulen. Dock gillade jag det bättre med en livepianist än med alla stråkar som var på den nedladdade versionen. Mannen hade inte ens noter, om han improviserade eller kunde alltihop i huvudet spelar ingen större roll. Imponerande var det i vilket fall.


Fear and Desire (3/10).
(Stanley Kubrick, USA, 1953. IMDb. KG.)
Kubricks första långfilm, som han inte ville någon skulle se. Varför är inte svårt att förstå - klippningen är snabb som attan, man hinner inte fokusera blicken innan han klipper vidare. Filmen utspelar sig i skogen, men är dubbad så man hör aldrig några skogsljud, bara dåliga röster vilket gör att man inte riktigt kan ta sig åt storyn. Men vill man se allt Kubrick gjorde kan man ju ladda ner den.


Fear and loathing in Las Vegas (9/10).
(Terry Gilliam, USA, 1998. IMDb.)
En av de absolut sjukaste filmerna jag sett, som är bra, vill säga, det finns mycket sjukt dålig film.. Filmen ska inte ses som en film egentligen, det är i så fall möjligtvis en lång karaktärsbeskrivning av Rauol Duke och Gonzo.. Men idèen är väl att göra en film där de medverkande konstant är drogpåverkade och det blir en av de roligaste filmerna som finns. Bra Bra Bra.


Fear is the key (8/10).
(Michael Tuchner, USA, 1972. IMDb. KG.)
Det var länge sedan jag såg den nu, men jag kommer ihåg att den hade två saker jag fullkomligt älskar: smart story och biljakter!


Fear, Anxiety & Depression (5/10).
(Todd Solondz, USA, 1989. IMDb.)
En av de jobbigaste filmer jag sett på länge. Det beror på Todd själv, som här spelar en misslyckad teatermanusförfattare, och han är så högljudd och mjäkig. Likaså är en av hans flickvänner det. Om man castat annorlunda och haft en bättre ljudtekniker som inte hade den fruktansvärda musiken så högt hela tiden hade filmen varit mycket bättre. Manuset är det inget fel på och slutet är faktiskt skitbra, men det håller inte. Se den om du orkar. Vidare var versionen från Karagarga inte synkad. Just a heads up.


Fearless Freaks (8/10).
(Bradley Beesley, USA, 2005. IMDb.)
"Drugs have done some good things for us!", som den fine gamle Bill Hicks brukade säga. Jag funderar på om Stephen Drozds drogmissbruk kan ha nåt att göra med de fantastiska skivorna The Soft Bulletin och Yoshimi Battles The Pink Robots? Hmm. Jag vill inte att fallet ska så vara, men kanske är det så trist? Allt Flaming Lips gjort sedan den senare plattan har varit ganska mediokert... Men jag har inte tappat hoppet. Här har vi i vart fall en suverän dokumentär om ett suveränt band. Se och njut! För övrigt verkar det nästan som om Foo Fighters har snott logan från gänget bröderna Coyne var medlemmar i på sjuttiotalet?


Feelings (3/10).
(Todd Solondz, USA, 1984.)
En gammal kortfilm där det är en liten nörd (Solondz) som springer omkring på en strand och sjunger på Feelings, nothing more than feelings... Lite komisk, men rätt meningslös.


Fel Man (6/10).
(The Wrong Man, Aldred Hitchcock, USA, 1956. IMDb.)
Henry Fonda spelar en snubbe som lirar bas på en klubb och tjänar måttliga pengar på det. Hans fru drar på sig tandvärk och han ska gå till försäkringsbolaget för att kolla om han kan låna för tandvården. Då tror alla där att han rånade dem för inte så länge sedan. Så han blir anklagad och ja, ni fattar grejen.. Bra film, men inget Hitchcock-mästerverk inte. Gillade att Hitchcock presenterade filmen. This could happen to anyone eller vad det var han sa.


Felicias Resa (8/10).
(Felicia's Journey, Atom Egoyan, Kanada / England, 1999. IMDb.)
En väldigt spooky film. Bob Hoskins är suverän som den välvillige mannen..


Fem sinnen (10/10).
(Five Senses, Jeremy Podeswa, Kanada, 1999. IMDb.)
Det var länge sedan jag såg en film som var en tia vid första titten och som gjorde att jag ville se den igen, snarast. Crouching tiger hidden dragon var det.. Denna filmen hade jag lite förväntningar på, då David älskade den. Jag förstår honom. Den är helt underbar och går inte att beskriva i ord, så jävla underbar... Jag är lyrisk! Allt är bra, finns inget klaga på, då blir det en tia!


Femina Ridens (6/10).
(Piero Schivazappa, Italien, 1969. IMDb. KG.)
Underkastelse och bra scenografi. Så kanske denna film kan sammanfattas.


Ferris Bueller's Day Off (6/10).
(John Hughes, USA, 1986. IMDb.)
Easy watching...


Fest i Byn (6/10).
(Jour de f?te, Jacques Tati , Frankrike, 1949. IMDb.)
En film som kanske var nåt när den kom. Det handlar om en brevbärare som blir inspirerad av en film där han ser hur amerikanska brevbärare oerhört effektivt får ut posten. Det blir givetvis massa slapstick när Tati är i farten. Stundtals skoj, men överlag bara måttligt bra. Tacka vet jag Playtime!


Festen (9/10).
(Thomas Vinterberg, Danmark, 1998. IMDb.)
Suverän film, bra manus, men framför allt ett bländande skådespel. Dessutom är den rolig, vilket gör att den passar för även de som inte uppskattar dramafilmer. Har det gjorts någon dålig Dogma-film? Tror inte det..


Fever Pitch (5/10).
(David Evans, England, 1997. IMDb.)
Ingen höjdare, men ok. Gillade High Fidelity mer, men det hade väl en del med att han kan jag mer känna igen mig i, jag kan inte känna igen mig i en sportdåre.. Och annars blir det inte så intressant..


Fight Club (9/10).
(David Fincher, USA, 1999. IMDb.)
Suveräna Fight Club sågs om då de på jobbet returnerade Cafè där just denna film följde med. Jag tog sex ex. Vill du ha ett så säg till. Det behövs väl inte säga så mycket om den? Alla har sett den. De flesta tycker den är toppen. Så gör även jag. Dock var CGI-sekvenserna lite daterade, men den är ju sex år gammal nu. Time flies!


Fight for your Right Revisited (4/10).
(Adam Yauch, USA, 2011. IMDb.)
What became of all that hype? Piss all.


Film Noir (7/10).
(Osbert Parker, England, 2005. IMDb. KG.)
Trevlig kortfilm där de klippt ut bildrutor ur filmer och låter dessa pappfigurer åka bil etc. Allt i ett våldsamt tempo. Tre fina minuter! En av minutrarna finns på Youtube.


Film Noir (8/10).
(Osbert Parker, England, 2005. IMDb. KG.)
Trevlig liten kortfilm med pappfigurer som åker bil etc. Skickligt. Kolla första minuten här.


Fimpen (6/10).
(Bo Widerberg, Sverige, 1974. IMDb.)
En skoj film om en sexårig grabb som dribblar bort Mackan, Sveriges bästa fotbollsspelare, vilket leder till att han får vara med i Hammarby och sedan i landslaget. Det är gjort med glimten i ögat och är underhållning som man blir på sånt där skönt humör på. Ernst-Hugo Järegård spelar en tränare som kelar med en teddybjörn när han kollar på matcherna. Och Magnus Härenstam är skoj som Mackan. Bäst i hela filmen är dock Mackans fästmös nattlinne där det står "Tack" på framsidan och "Välkommen åter" på baksidan. Hejdlöst skoj.


Firewall (2/10).
(Richard Loncraine, USA / Australien, 2006. IMDb.)
Den kunde varit sämre. De kunde haft en annan låt än Massive Attacks Angel i titelsekvensen. Nu ska jag somna till Mezzanine.


First snow (5/10).
(Primera nieve, Pablo Agüero, Argentina, 2006. IMDb. KG.)
En lite seg, men rätt fin kortfilm där en mor och son försöker skydda sig mot ett skyfall utanför. Sedan kommer snön.


Fish Story (9/10).
(Fisshu sutôrî, Yoshihiro Nakamura, Japan, 2009. IMDb. KG.)
Smått underbar rulle som börjar med att jorden snart ska gå under, en komet är på väg mot jorden och kommer bilda en gigantisk tsunami som kommer förstöra det mesta av världen. Men i en skivaffär dit en av de få som är kvar i Tokyo går in i, står en man bakom disken och en kund vill veta mer om Fish Story, en punkskiva inspelad 1975. En skiva som kan rädda världen? Lysande.


Fish Tank (7/10).
(Andrea Arnold, England, 2009. IMDb. KG.)
Jag tog en paus efter en kvart in i den här rullen och jiddrade med lite folk. Då sade jag att filmen handlade om en fjortis som försöker stjäla en häst. Det kan man inte riktigt säga att hela filmen handlar om. Likt Arnolds förra film, Red Road (som Kino helt oväntat kallade en klassiker häromveckan) är det modernt tänkande kring hur sexuella aversioner går till i dagens samhälle. Tyvärr är det nog så här det går till.


Fitzcarraldo (8/10).
(Werner Herzog, Peru / Västtyskland, 1982. IMDb.)
Hehe. Bara Herzog kan göra en film om en man som är besatt av idèn att bygga ett operahus mitt i djungeln. Strålande rulle. Kinski är underbart galen som bara han kan vara...


Fjärilens tunga (6/10).
(La Lengua de las mariposas, Josè Luis Cuerda, Spanien, 1999. IMDb.)
En film som flyter förbi ganska vackert, tills slutet kommer som bryter av totalt mot den tidigare delen av filmen. Jag vet inte, visst, det är ett sätt att se på krig att de förändrar saker och ting så dramatiskt. Men att det förändrade den lilla pojken på detta vis gillade jag inte, och kändes inte helt trovärdigt.. Innan slutet var den dock bättre, en feel-good-film av fin kvalitet.


Flåklypa Grand Prix (10/10).
(Ivo Caprino, Norge, 1975. IMDb.)
En helt klockren film, antagligen den bästa barnfilmen som gjorts! David hade laddat ner den från Internet, för att det var det märkligaste namnet på en film han hittat. Vi älskade den båda två, speciellt scenen där Ludvig slog sig på bilen, vi var tvungna att exportera den och göra om den till ett litet urklipp. Ett jävla meck, men det var det värt, nu kan vi titta på "det gör ont, så ont har det aldrig gjort förr, att det bara får göra så här ont" hur många gånger som helst. ;) Om du har tur och läser detta max nån dag efter att jag skrev det här ligger den på heylisa.net/ont.mov (48 mb). Jag ska köpa den till mina systersöner och få den till en institution! "Farbror Bob är här, barn!" "Härligt, Flåklypa Grand Prix-time!" ^_^


Flesh (4/10).
(Paul Morrissey, USA, 1968. IMDb.)
En av de tre filmerna Andy Warhol, Paul Morrissey och Joe Dallesandro gjorde tillsammans och spelades tydligen in på ett antal lördagseftermiddagar... Ja, då kanske ni kan tänka er kvalitèn. Filmen är helt uppbyggd på Joe, som är en manlig prostituerad som ska tjäna ihop 200 dollar till sin frus flickväns abort.. I ungefär halva filmen är Joe naken och de första typ fem minuterna ligger han bara i sin säng och vägrar gå upp då hans fru börjar 'slap him around with a big trout' så att säga. När de har lekt och paketerat Joes penis i en sjal så kommer filmen bästa scen, då Joe leker med sin dotter. Sedan går han på gatan och går hem till ett par torskar, en 'konstintresserad' man, en gymtränare och ett par transvestiter.. Sedan går han hem och lägger sig. Jätteintressant! Föga. Ingen höjdare och jag tänker antagligen inte se Trash som går nästa vecka..


Flickan (7/10).
(Fredrik Edfeldt, Sverige, 2009. IMDb.)
Vad härligt att Acne har börjat producera film. Ebbe - the movie, Broder Daniel Forever och nu deras starkaste kort (ok, jag har inte sett BD-filmen än, så jag kanske kommer redigera det här?), filmen där manusförfattaren Karin Arrhenius skrivit lite om hur det kunde vara att vara ensam när man var liten. Den suveräne Hoyte Van Hoytema har fotat otroligt skickligt. Så skickligt att jag nu laddar ner Lasermannen, som han också fotade. Och visst, ibland har man lika tråkigt som Flickan, men överlag kan man titta på nån fin liten detalj eller bara njuta av ensamheten. Erm.


Flickan på bron (7/10).
(La Fille sur le pont, Patrice Leconte, Frankrike, 1999. IMDb.)
Snygg film där Vanessa Paradis är självmordsbenägen och står på en bro. Där rekryterar Daniel Auteuil henne som måltavla för hans knivkastarkonster och en resa börjar. Framför allt snygg, men med bra skådespel funkar det hela bättre, trots ett trots allt ganska medelmåttigt manus.


Flirting with disaster (4/10).
(David O. Russell, USA, 1996. IMDb.)
Lättsam, men orealistisk film, som får en att tänka på Meet The Parents, där Ben Stiller har exakt samma karaktär som här. Den tafatte mannen som hamnar i jobbiga, orealistiska situationer.. Det går att titta på, men ikväll hade jag hellre sett nåt med lite djup i alla fall..


Flugan (8/10).
(The Fly, David Cronenberg, USA, 1986. IMDb. KG.)
Osannnolikt bra. En forskare har lyckats åstadkomma teleportation och testar på sig själv. Dock råkar en fluga hänga med på resan...


Flying Daggers (4/10).
(Shi mian mai fu, Yimou Zhang , Kina / Hong Kong, 2004. IMDb.)
Jag gillade den inte. Det var inget nytt, manuset var tråkigt, fightscenerna långt ifrån spektakulära, i skogen var det så sjukt tråkigt datoranimerat och fighterna var ok koreograferade men inte super. Dock sov jag lite här och där och tydligen i tuffaste ögonblicket i början, enligt Marcus. Jag saknade Christopher Doyles foto. Han har mer integritet än att göra en till sådan här film. Ge mig 2046 nu, Lai! Yimou Zhang däremot verkar ha fastnat? Han som gjorde intressanta filmer, som trotsade Kinas censurer genom smart symbolik en gång i tiden har verkligen sålt sig helt. Nu ska jag se på Big Train. Hej då!


Flying Padre: An RKO-Pathe Screenliner (6/10).
(Stanley Kubrick, USA, 1951. IMDb. KG.)
Trevlig liten film om en präst som flyger ut och gör sitt kneg.


Flykten från hönsgården (6/10).
(Chicken Run, Peter Lord & Nick Park, England, 2000. IMDb.)
Jag blev faktiskt lite besviken på den här. I Wallace och Gromit - The Wrong Trousers var karaktärerna mycket roligare, här har man bara tagit den gamle Steve McQueen-rullen Den Stora Flykten och lagt in storyn i en hönsgård för barnen istället. På tok för många tråkiga skämt om Chicks och liknande. Men visst, det går att titta på..


Following (8/10).
(Christopher Nolan, England, 1998. IMDb.)
En mycket annorlunda och intressant rulle. Den handlar om en kille som är uttråkad författare och bestämmer sig för att förfölja folk på måfå. En av dem visar sig vara en annorlunda tjuv...


Force 1 TD (4/10).
(Randy Krallman, USA, 2008. IMDb. KG.)
Den här kortfilmen börjar roligt, det är en liten häst som ringer i en klocka till en dörr, där innanför ligger hästens ägare, en blind kille som är hundallergiker och som således har en lederhäst istället! De åker ut till Jersey för att hitta nya sneakers till hästen. Ingen bra idé.


Forgetting Sarah Marshall (4/10).
(Nicholas Stoller, USA, 2008. IMDb.)
Apatow-gänget regerar inte längre. Först fruktansvärt dåliga Dewey Cox och nu den här. Eller som de sade i ett avsnitt av Weeds: "If only life was a Judd Apatow movie where geeks ruled the world, but it's not, so let's just suck it up".


Fotboll för Buddha (4/10).
(Phörpa, Khyentse Norbu, Bhutan / Australien, 1999. IMDb.)
Ganska seg film, hände i princip ingenting, bara att klostret förnyades med införandet av en tv under finalen i fotbolls-VM..


Four (7/10).
(Styri, Ivana Sebestova, Slovakien, 2007.)
Schyst animerad kortfilm med olika perspektiv och mycket tuttar!


Four Lions (8/10).
(Christopher Morris, England, 2010. IMDb. KG.)
Årets roligaste och kanske bästa film. Se! Se! Se!


Från himmel till helvete (6/10).
(Back To Paradise, Joseph Ruben, USA, 1998. IMDb.)
Ok drama om tre amerikanska snubbar som bodde i Malaysia en tid och rökte hasch och knullade horor. Efter ett tag åker två hem och lämnar den stora delen knark de köpt till den tredje som ska stanna. Denne åker in för handel av narkotika, då det är mer än 100 gram. 104 för att vara exakt. Han får dödsstraff. Men efter två år efter att han suttit i finkan och åtta dagar senare ska avrättas berättar han om de två polarna och hans advokat åker och hälsar på dem. Om de åker till Malaysia och tar sitt straff för innehav ska den dömde få lindrat straff och inte behöva hängas.. Det är ett ganska segt drama och jag tror faktiskt att vi stod och höll i ett antal bättre filmer innan vi till slut valde den här. Jag var helt inne på Memento som jag fortfarande inte har fått sett (jag har inte möjlighet att se video hemma längre, måste skaffa ny tv), men den blev det inte till slut och då sa även ägaren på Videoöppet att den var det sämsta hon sett på tio år. Haha. Gör faktiskt att jag vill se den ännu mer. Hon gillade säkert denna rullen då den stod på Rekommenderas eller vad hyllan nu hette..


Främlingar på tåg (9/10).
(Strangers on a Train, Alfred Hitchcock, USA, 1951. IMDb.)
Suverän film, en av Hitchcocks starkaste. Ok, det där är svårt - han har gjort många mycket bra filmer... Men jag gillade denna och speciellt scenen med karusellen, den är hejdlöst spännande. - och komisk på samma gång.. Super.


Fröken Sverige (4/10).
(Tova Magnusson-Norling, Sverige, 2004. IMDb.)
Ok rulle där Alexandra Dahlström spelar en tjej som demonstrerar, men inte riktigt har koll på varför och hon går igenom lite kriser and shit. Halvintressant och ganska uppenbart slut. Det finns dock en anledning att se denna film. Gurra är med! Gamle, sköne Gurra figurer som sig själv där han står i nu nedlagda CD-Arkivet och dealar skivor. Nostalgi!


Frankenweenie (6/10).
(Tim Burton, USA, 1984. IMDb. KG.)
En pojkes hund blir påkörd och han läser på och återupplivar hunden, i sanna Frankenstein-anda. Får en att tänka lite på den kommande Edward Scissorhands. Väldigt Burtonesque med en minigolfbana med tillhörande mini-väderkvarnar etc.


Frantic (5/10).
(Roman Polanski, USA / Frankrike, 1988. IMDb.)
En ganska tam film, med tanke på att Polanski satt i regissörsstolen. Det var dock en takscen som var ytterst spännande och kändes Hitchcock.


Fredagen den 13:e (3/10).
(Friday the 13th, Sean S. Cunningham, USA, 1980. IMDb.)
Ett gäng ungdomar ska vara ledare för ett läger ute i skogen. En efter en blir de mördade. Jag har ingen sympati med karaktärerna, jag tycker inget är särskilt underhållande, förutom de kassa 80-talsfrisyrerna. Ska jag säga. En skitfilm, helt enkelt.


Freddy got fingered (6/10).
(Tom Green, USA, 2001. IMDb.)
Helt sinnessjuk. Precis som väntat. Jag har alltid gillat Tom Green, han är sinnessjuk. Och här är det egentligen hans galna upptåg som är det som är roligt. Men visst, det är osmakligt och gillar du inte hans show kommer du absolut inte gilla detta, för förutom de galna upptågen har filmen inget att erbjuda. Ett sjukt manus och värdelöst skådespel. Skulle väl vara musiken om du är punkare.. Som Figge sa, sjukast sedan Guest House Paradiso. Och det stämmer finfint.

Fotnot: Nu när jag sitter och för över alla recensioner till en databas ser jag på IMDb att denna ligger rankad som #79 på bottom 100. Alltså, den 79:e sämsta filmen någonsin.. Haha.


Freiheit (4/10).
(George Lucas, USA, 1966. IMDb.)
En tysk student (står det på IMDb i alla fall) springer över tyska gränsen och blir skjuten. Rätt ointressant, men gillade musiken...


Frida (4/10).
(Julie Taynor, USA / Kanada, 2002. IMDb.)
En tråkig film om en konstnärinna i Mexiko som blir lite bättre när Geoffrey Rush anländer i Leo Trotskijs skepnad. Det är roligt, annars störs man mest av Salma Hayeks fejkat ihopväxta ögonbryn!


Friday Night Lights (4/10).
(Peter Berg, USA, 2004. IMDb.)
En ok amerikansk fotboll-film. Det som gör den bra är Explosions in the Skys soundtrack (som var enda anledning till att jag ens gav den tid), Billy Bob Thornton som alltid är bra och ett ganska bra slut. Gillar att de i vart fall lite kritiserar att alla tar den där jävla sporten på så stort allvar, samtidigt som filmen ju trots allt också gör det... Men precis när man börjar se den blir man så glad över att se Universal-loggan till underbara Explosions-toner för en gångs skull, men som film är det som sagt inte nåt expektakulärt.


Frihetens Fantom (8/10).
(Le Fantôme de la libertè, Luis Buñuel, Frankrike/Italien, 1974. IMDb.)
Underbar Buñuel där han leker och leker. Det är underbart. Speciellt exkrement-middagen.


From Hell (3/10).
(Albert & Allen Hughes, USA / Tjeckoslovakien, 2001. IMDb.)
Ok, jag hade redan fått reda på hur det låg till i den historien innan jag såg filmen, det kanske är lite spännande om man inte vet hur det hela ligger till. Vi pajade ju ett ex av den här filmen på video-öppet med lite hemvirke (läs dagboken). Johnny Depp är som alltid bra, men absolut inte så bra som han kan vara. Heather Graham har en löjlig och lett genomskinlig accent, och nån skådespelerska är hon ju inte egentligen, bara ett fint ansikte. Dock var Katrin Cartlidge bra, som alltid. Det är verkligen tråkigt att detta dravel skulle bli hennes sista rulle. Varför skulle egentligen bröderna Hughes göra en kostymfilm när de kommer från hooden? Dead presidents var ju en finfin rulle, helt enkelt eftersom de vet så mycket mer om det, än de gör om den här tiden. Det är en riktigt tråkig film faktiskt. Se om Dead Presidents istället. Och köp soundtracket till den.. ;)


From left to right (6/10).
(Ivan Maximov, Ryssland, 1989. KG.)
Trevlig liten skum animation. Finns här bland annat.


Frossa (4/10).
(Shivers, David Cronenberg, Kanada, 1975. IMDb.)
Underhållande rulle där en parasit som ser ut som bajskorvar tar över folks medvetande och de blir kåta och mordiska. Härliga effekter...


Frost/Nixon (7/10).
(Ron Howard, USA, 2008. IMDb.)
Go rulle. Vete fan hur mycket som Ron Howard och Peter Morgan draperat den här historien med, men i vart fall en intressant historia om när talkshow-värden David Frost intervjuar Richard Nixon, som precis avgått efter Watergate.


Frozen River (7/10).
(Courtnet Hunt, USA, 2008. IMDb.)
Suveränt spel i en film om en white trash-morsa vars man drar med stålarna till det nya huset. Genom en slump träffar hon en indianska som hon hjälper smuggla folk över den frusna floden över från Kanada.


Frukost på Tiffany's (8/10).
(Breakfast at Tiffany's, Blake Edwards, USA, 1961. IMDb.)
Ytterst mysig rulle. Den var värd att skjuta fram min sömn ett par timmar för. Frågan är bara hur jag ska klara nattens eskapader. Underbar spel mellan Hepburn och Peppard, de är riktigt gulliga.. Helt klart en bra bakfyllefilm om du skulle råka ha fått med dig någon hem som ligger bredvid. Cheers!


Fruktans lön (7/10).
(Le Salaire de la peur, Henri-Georges Clouzot, Frankrike / Italien, 1953. IMDb.)
Härlig, men för lång, rulle om några män som får i uppdrag att köra ett ton nitroglycerin genom kuperad terräng. Stundtals spännande och bra upplösning, kanske hade den gjort att mina första år som förare hade varit annorlunda...eller inte.


Fucking Åmål (10/10).
(Lukas Moodysson, Sverige, 1998. IMDb. KG.)
Sublime.


Full frontal (4/10).
(Steven Soderbergh, USA, 2002. IMDb.)
När jag letade upp den här filmen på IMDb sökte jag givetvis på Full Frontal, och förutom den filmen jag sökte hittade jag "Full Frontal in Flip Flops". Den kan ju inte vara dålig! Inte med den titeln. Haha. Men vad är då det här för film? Porr? Nej, nej, det är en meta-film som är ganska krånglig, men Soderbergh har med hjälp av "video/film-filmning" visat när det är filmen i filmen som visas och när det är det utanför. Det är krångligt och ärligt talat inte särskilt underhållande. Det är lite småintressant med lite insikt i Hollywoodvärlden bakom kulisserna, men det här är ingen Adaptation, direkt. Gå och se den på bio istället.


Funeral Parade of Roses (4/10).
(Bara no soretsu, Toshio Matsumoto, Japan, 1969. IMDb. KG.)
Mycket märklig film om queens (transvestiter) i Japan. En del roliga prylar, men jag fastnade aldrig. Istället somnade jag flera gånger, men nu har jag sett hela. *Stolt*. Det var genom Jim O'Rourke jag hittade den här. Vad han hade för koppling kommer jag inte ihåg.


Funny Bones (8/10).
(Peter Chelsom, England / USA, 1995. IMDb.)
Helt underbar. Rolig som fan och snygg. Suveränt skådespel. Finns inte så mycket att klaga på. Kan inte riktigt komma på något.. (Kuriosa: Denna och Hercules har samma snitt på Imdb - folk är dumma i huvudet).


Funny Games (6/10).
(Michael Haneke, österrike, 1997. IMDb.)
En välbärgad familj åker ut på landet. Väl där knackar den unge mannen de sett hos grannarna på och säger att han blivit ditskickad för att låna ägg. Det är början till en mycket sjuk historia, men som känns äkta. Fram tills den unge mannen tar fram en fjärrkontroll och spolar tillbaka filmen. Suck. Varför i helvete? Ska det vara nån pik om videovåld jag inte förstår? Alltså, vad jag inte förstår är Haneke ställer sig till den frågan. Och slutet är oerhört förutsägbart, men emellan dessa tabbar är det en stilren studie av några ungdomars roliga lekar. Ingen lek jag vill vara med i.


Funny Ha Ha (4/10).
(Andrew Bujalski, USA, 2002. IMDb.)
Mumble-core. Det var nåt jag hörde talas om och laddade ner denna rullen som gick under denna denna undergenre till amerikansk indie. Det innebär att det mumlas och pratas filmen igenom. Svårt att höra vad de säger och jag har beslutat mig för att sluta ha engelska subs på filmer så jag blir bättre på att lyssna på språket. Filmen i sig är rätt ointressant, en tjej kärar ner sig i en snubbe som är knas. De har en trevlig dejt och allt verkar peachy tills hon ska överraska honom på hans jobb och hans kollegor har fått bilder där han har hux flux gift sig. Ha! Jää jää, inte mycket att hänga i granen.


Fury (6/10).
(Fritz Lang, USA, 1936. IMDb.)
Fritz Langs första amerikanska film där Spencer Tracy bränns i ett upplopp då han felaktigt misstänks vara en kidnappare. Han överlever dock, men ingen vet om det och en rättegång mot männen som medverkade i lynchningen tar sin början... Bra film, men inget suveränt. Se M istället. :)


Fyra nyanser av brunt (7/10).
(Tomas Alfredson, Sverige, 2004. IMDb.)
Jag vet inte. Jag gillar att det är en allvarlig film som inte ska vara rolig, men som är rolig. Men jag kan då inte riktigt ta till mig det allvarliga. Jag vill så gärna älska den, men det gör jag inte. Jag gillar den bara. Frosties!