Ulvesunds lanthandel håller mig vid liv.
Sitter och klipper filmen som handlar om den nyss nämnda affären. Utan den kreativa energins goda effekter så vet jag inte vad jag hade varit eller mått vid det här laget. Den senaste tiden har gått ut på att söka jobb på diverse produktionsbolag i staden. Hela situationen kan sammanfattas med ett stort enda kanske! “Eventuellt behöver vi kanske folk senare”… När tiden väl är kommen. När senare har blivit nu, så är det fortfarande ökentorrt. Beskedet att jag endast har kvar ca 30 ersättningsdagar på a-kassan gjorde inte saken bättre!! Men men. Sökte jobb på Krickans fönsterputsjobb häromdan. Men eftersom jag inte har någon erfarenhet av att putsa fönster så får jag vänta.. Ska söka jobb som flyttgubbe härnäst! Men som sagt, klippandet sprider ett positivt skimmer. I vissa fall tänker jag att man inte behöver så mycket mer än det kreativa skapandet. Film är magi, och jakten på det filmiska, poetiska, magiska är påbörjad. Den här filmen ska bli bra (o tillomed mer än bra), och den ska inte släppas iväg förän jag har det där lilla extra. För jag har nämligen resurser, och det ska jag uttnyttja! Att ha tiden som vän är bra (något jag ofta glömmer av. Istället låter jag ivern att bli klar ta över. En ständig kamp som måste övervinnas).
Man med mustasch – Alexandria, Egypten.