Här sitter jag på balkongen för första gången i år. Den ser ut som en soptipp och mitt ibland all skit sitter jag och njuter av vårvädret. Det luktar jävligt illa här också och detta pga att jag har en tv bänk som stått här i snö och sörja en säsong nu. Som ni alla vet(och även jag) så är ju en tv bänk inte avsedd för utomhusbruk, med påföljd att den luktar väldigt fuktig tv bänk, ni som inte vet hur en sån luktar är välkomna till min balkong för att lukta. Här finns även två mögliga nejlikeapelsiner som var festliga vid jul, men som ser lite lätt medtagna ut, kanske så att de kan liknas vid två lungor som finns i en hundraårig storrökares kropp, men det vet jag ju inget om egentligen, men jag får bara känslan. Jag kanske rent utav ska gå ner till min granne, den gamla kedjerökande tanten som är typ 90 år och har en röst som är läskigt lika mamman i simpsons,och ta med mig dom två grågröna svampiga apelsinerna och säga hej- såhär tänker jag mig att dina lungor ser ut. KLart att jag inte kommer göra det, det vore taskigt, jag ska slänga dom, när andan faller på. Men det känns samtidigt lite kul att ha det som ett experiment och se hur lång tid det tar innan de förmultnar och är helt borta. Det är ändå en viss tjusning i att sitta här igen, i solen och tänka på att jag som människa glömmer av saker under årets gång. Helt plötsligt kommer man på att jag just det, det är såhär det känns med vår och just det såhär låter våren, med fågelkvitter och tanterna som tar sin första bit vetelängd i solen och pratar så det ekar mellan husen. Det är så våren låter från min balkong. Jag ska göra iskaffe nu och ta en pollentablett- mer vår än så kan de inte bli just här, just nu.
Tack, det värmde.
David. Din sista bisats gav mig kväljningar, men kaffet låter då sannerligen inte dumt.
Åh, man tackar! Att det skulle vara mjölk i gjorde mig ack så munter. En kall americano lät inget gott, men med mjölk blir det ju genast lite mer som en frappucino – trevligt! Det här kan rädda min sommar, ty mitt nyligen inmundigade (varma) kaffe gav mig klimakterievallningar à la Susanne Reuter.
jag vet inte hur fenomklassat iskaffe är men gött e de iallafall=) godast e det med espresso, is och mjölk, men det funkar med bryggkaffe lr liknande också. mkt is är ett måste. jag brukar ha lite honung i också så det blir lite sött.
1. fyll stort glas med is
2. ringla ev ner lite honung över isen.
3. på m mjölk
4.i med kaffe efter egen smak (nybryggt o behöver ej svalna innan)
5. rör runt lite
6. ta fram ett sugrör och stoppa i om det känns tufft (och det gör det ju antagligen)
7. drick
Den största anledningen till att du ska börja dricka detta är för att det låter festligt med isbitarna i glaset! (ett plus är att det är gott, kallt och uppiggande).
om du ska lyxa till det så kan du rent utav gå på cafeteria och införskaffa en iskaffe. espresso house gör god sådan, med vanilj i o så om man önskar. jag önskar dig all lycka i starten på iskaffesommaren!
Du får mig att lusta efter en balkong! Och bli nyfiken på fenomenet iskaffe. Kan du förklara mig varför jag borde börja med det och hur gör jag det? Espresso med is, typ? Det kanske ska bli en iskaffesommar, tänker jag…
2009 är året då min enda pappa gick bort. vart han gick vet jag inte men borta är han. jag försöker bygga ihop en story som är hållbar för mig själv att leva med, om vart han är nu. vad jag tror. vad jag tänker och tror är det enda som är till min egen hjälp i att få grepp om situationen. visst att döden träffat nära mig några gånger, men inte såhär nära. att aldrig få ett svar vad som rör sig i en människas huvud i ett dödsögonblick och att aldrig få veta om allting bara tar slut känns så oerhört konstigt. jag väntar fortfarande på att han ska ringa mig och kolla läget eller att få höra honom spela gitarr medan vi dricker öl. aldrig mer.puh. jag antar att det finns en funktion i varje människas kropp som sätter in när någon nära dör för att man ska orka gå vidare, annars hade ju människorna vart utrotade för längesedan. men det slår mig också att den lilla extramekanismen kanske saknas hos vissa som att man föds utan lillfinger till exempel. tänk om det är hos mig det saknas en hantera döden mojäng och jag bara tappar greppet totalt… hemska tanke. en annan sak som jag verkligen tänkt mkt på senaste tiden är att i samhället idag får man inte tid att vara ledsen. jo en dag eller två, men sedan ska allt vara bra igen. folk tror fan att döden är som en förkylning. men all den oförståelse man möts av, som för övrigt biter sig fast oerhört hårt ihop den sinnesstämning man redan befinner sig i, kommer en gång omvändas till förståelse- när de oförstående människorna själva förlorar en nära och kär person. aha, är det såhär det känns. MEN så är ju också döden något man måste klara av att hantera på egen hand, ingen kan göra det åt en, men man kan behöva lite hjälp på vägen och tid. jag har även tänkt tanken att människor har konstiga referensramar till döden. som det här femårs uppmärksammandet av tsunamin. jag tycker givetvis att tsunamin är en fruktansvärd sak som hänt, men vad jag däremot tycker är märkligt är att om någon förlorat sin pappa i just tsunamin så är det en miljon gånger mer hemskt än att förlorat en pappa helt plötsligt utan förvarning hemma. sorgen är väl precis lika stor oavsett sjukdom, bilolycka eller tsunami.. oavsett vad som hänt så är ju det enda man vill att ha honom här. nåja…. livet går vidare parallellt med att hinna med att förstå och hitta nya vägar framåt. mitt nyårslöfte som är samma varje år, känns extra bra just i år. det är att säga till människor i min omvärld vad jag tycker just dom gör bra eller små detaljer som man ofta tänker på men inte säger, eller kanske bara säger till någon annan än till den personen det faktiskt handlar om. till exempel att jag ofta säger att bob är bra på allt med musik och film- jag hade nog till och med valt honom som livlina om jag hade vart med i postkodmiljonären. det visste du ju inte bob eftersom jag bara sagt det till någon annan och inte till dig personligen- men nu vet du!
pay it forward!
Jag kan bara uttrycka mina varmaste kondoleanser och tacka för att du delade med dig av sanningar som är alltför lätta att glömma bort. De fick mig att stanna upp och se över mitt perspektiv på livet.
Hej Lotta. Jag har svårt att svara på det här. Du vet hur det är, man vet inte vad man ska skriva. Frans berättade när din far gått bort, men det var skönt att höra det från dig någorlunda direkt genom denna text. Jag hoppas det kändes bra att få ur sig. Jag skickar härmed mina kondoleanser och är ärad att få bli din livlina. Och jag tror du vet att jag älskar när du skickar spontana mms med underbart märkliga saker i vår omgivning, såsom Paniken häromveckan: http://petal.se/temp/091215Panik-av-och-pa.jpg
Och det hela med Tsunamin är bara media som älskar att älta, det säljer. Cyniskt så det förslår, men vi »får ju inte glömma«. Hoppas de där 5% av Sveriges befolkning som var i Thailand 2007 (jag har inte koll på siffrorna efter det, men det ligger nog fortfarande på den nivån) tänker på att inte bo precis vid stranden…
så har årets borlänge besök gått av stapeln. sammanfattning i korthet: bra, men också dåligt.
sammanfattning i utökad version: Jag funderar på om det var för att jag var A)för nykter, B)för gammal eller C) att festivalen som helhet gått över styr som jag inte är lika tillfreds som föregående år. alltså över 40 000 sålda biljetter på en stadsfestival och då en stad i storlek med uddevalla kan ju lätt bli lite mycket. lite mycket vaddå? bajs, kiss, spyor och langos etc. sen verkar det som att alla 16 åriga tjejer som egentligen borde vart på hultsfred (alternativt sunny beach), som nu blivit lite lätt ute, samlats med sina minsta bikinis, sina gällaste skrik och gemensamt sjöng håkan hellström låtar dag som natt. men förutom det här, lite till och att jag gick till attack mot ett 16 årigt grabbgäng som ritat hakkors på vårt samt våra grannars tält så va de fint.
jag har aldrig sett så mkt band på en festival, så jag är nöjd med min personliga insats. bästa liveupplevelse blev gogol bordello.hålligång är ett fint ord för den spelningen. lika som bär upplevelsen blev med nån öl i kroppen och utan glasögon på, mycket oväntat chris cornell och timbuktu. svart halvlångt lockigt hår, nån form av ful skägg mustach och på samma scen.hm jag hör hur dumt det låter när jag skrivert men där på plats så..
tja om det blir nån uppföljning nästa år återstår att se, tanken på att det alltid kommer finnas nya 16 åringar gör mig lite lätt matt.
jag förstår funktionen med mössa och hjälm, keps och kockmössa. tomte luva ja- stjärngossestrut nej. luciakrona- ja,och nej, kungakrona, tiara- tveksamt, badmössa- ja. Jag förstår oftast funktionen och kan se anledningen till att man ur estetisk vinkel valt en huvudbonad. men en sak kan jag verkligen inte förstå och det är varför väktarna som går runt på stan ska ha en grå fleecefilt aktig basker liknande sak på huvudet, som ligger som en pannkaka o halkar ner på ena sidan vad e grejen. ska det vara något på huvudet bara för att?känns väldigt förlegat, eller????jag fattar väl att det ingår i väktaroutfitten, men vem har bestämt det kan man ju undra..
alltså jag har haft två veckors praktik på arbetsförmedlingen och följande slutsatser har jag kommit fram till:
* väldigt många gillar bruce springsteen och har satt upp en såndär hiskeligt osmaklig löpsedels affisch med texten jag var där på sina respektive rum. jag undrar hur många procent av ullevi som vid ett bruce tillfälle består av anställda inom arbetsförmedlingen.
* väldigt många ser ut att vara cirka 200 år gamla. okej att jag e rätt kass på att sätta ålder på äldre, jag trodde ju att per oskarsson oxå var nåt åt det hållet men det var ju inte fallet tydligen då detta googlades, men ändå.
* dom gillar kakor väldigt mycket. och hockey. och fotboll.
jag fullkomligt älskar olle ljungström, vilket inte är någon som helst nyhet i och för sig. men efter jag såg k- special (med olle ljungström) så har jag kommit in i en väldigt flummigt tänkande fas, där jag ser mig själv som en så oerhört liten del i det stora sammanhanget som vi alla omges utav. och hand i hand med dessa funderingar så kommer den här detaljen med att jag fullkomligt skiter i att plugga till min tenta i nationalekonomi som går av stapeln imorn och på fredag, med inställningen att det är världsligt. antagligen kommer jag vakna upp ur detta tankesätt fem minuter efter jag sett tenta frågorna imorn bitti och hata mig själv för detta beteende jag haft senaste veckan. jag måste hitta balansen mellan olle och studierna. och vad passar väl bättre att avsluta med än ett citat av denne sköra man: som man bäddar får man ligga, man kan älska trots att världen är som den är, man kan börja, man kan sluta-sluta världen i ett skal.
jag har vart i budapest m min klass- dvs 9 st kvinnor i åldersspannet 20- 45. mkt oväntat var vårt boende helt underbart, en sekelskiftesvåning mitt i smeten. det har badats i svavel o ånga såväl inomhus som utomhus, ätits god mat som svalts ner med lika gott vin.vi har upptäckt staden med all vacker arkitektur o klassiska cafeer o sånt man ska göra på en vistelse på ny ort. men sen skulle vi ju oxå ut o göra stan o testa nattlivet o det var då vi visade hur svenskar beter sig med alkohol i blodet. på förfesten kom vi på den briljanta ideen att eftersom vi ska ha vår hemtenta denna veckan så borde vi charma vår lärare med att sjunga amazing craze o skicka till honom…mm skitbra ide…ingen av oss verkar vilja kännas vid detta moment i dagsläget trots att samtliga var väldigt aktiva under själva inspelningen. nåja vidare mot krogen så började en av kvinnorna som är 40+ att må illa i taxin men vi andra tyckte att det blir så bra när vi går ur taxin. till saken hör att hon e från ett muslimskt land från början men har blivit lite “muslim light” efter många år i sverige, detta innebär att hon aldrig druckit mer än nåt glas vin- alltså en 40årig muslim har sin första fylla denna afton och det blir på så sätt att hon spyr rakt in i garderoben när vi precis kommit in på stället o ska hänga av oss-måttligt populärt kan jag säga.men hon piggar på sig efter ytterligare en uppkastning o den arabiska dansen tar sin början samtidigt som vi försöker få ensamrätt på karaokemikrofonen (som om det inte var nog med sång efter amazing grace) medan en annan i gruppen får snefylla o är otröstlig. som grädde på moset avslutar en annan av 40+arna som är gift o har tre barn med att vara otrogen med en oerhört motbjudande halvt tandlös ungersk man innan hon sveper en sista tequila o somnar på toan.vad ska jag säga- budapest resan bjöd på både det ena o det andra..intressant.
hahahahaha
Haha. Fan vad härligt att höra att vi fortfarande har minst 20 års fylla framför oss. ^_^
inte helt oväntat så har jag återigen kommit mig i slang med en lustig prick här i götet, det verkar som det är nån form av dragningskraft… när jag passerade backa läkarhus nu när jag skulle hem så kommer en man emot mig i hatt o rock o jag reagerade inte särskilt på det, förutom att män i hatt o rock inte utgör majoriteten här i krokarna, så jag la ju uppenbarligen märke till honom ett uns. men mannen som gick framför mig vänder sig dock tvärt ett halvt varv runt när mannen passerat o rycker tag i min arm o utbrister.SÅG DU INTE- DET VAR JU CLINT EASTWOOD!!!!!!!!!eh, sa jag..jaså det säger du, han har nog en dubbelgångare då, där ser man! MEN FATTAR DU INTE, DET VA JU VERKLIGEN HAN (fortfarande hållandes i min arm). ja okej sa jag och mannen släppte mig och sa; du fröken du har ju humor, försöker skoja med mig och låtsas att du inte såg att det var han, haha.
hm, ja vem vet, han kanske va här o gjorde research för ny film- lite inspiration hade väl han mått gott av m tanke på senaste trailern jag såg. förslag på titlar:
