Yo La Tengo - Periodically Triple or Double.
Jag är för tillfället helt otroligt jävla trött på cyklar. Båt är vad det ska vara! Cykel-Stefan har gjort bort sig en gång för mycket nu. Jag lämnade in Sofies 70 år gamla, oerhört vackra cykel, kallad »Renen«, så skulle han kolla om det finns nåt att göra åt de icke-existerande bromsarna. Det slutade med att han snodde kedjeskyddet, han sade att han slängt det. My ass, att han gjort det. Han har vurmat de vackra gamla kedjeskydden både till mig och Frans. Vidare har han pajat två av Christians tre växlar och sagt att man ändå bara behöver en växel i stan. Sic.
I tisdags kändes det konstigt med luft i min “vanliga” cykel, den fina Rex jag köpte häromåret, jag pumpade den hos den fina handlaren i Bräcke och cyklade vidare, det kändes knasigt och i backen ner mot Vågmästareplatsen brast ett pistolskott och när jag ändå tänkte lämna in den på Cykelringen. När de sedan “lagat” den får jag tillbaka den med ett helsvart däck (den har väldigt snygga däck med vita däcksidor) och en växel som fastnat på sjuan. Och de tar de fyrahundra pix för. Jag klagar hann inte klaga förrän i måndags och nu får vi väl se hur mycket notan hamnar på denna gång.

Till på det har jag fått två cyklar donerade till mig, eller till BikeSurfing, som är en vidareutveckling av CouchSurfing, att man ska kunna låna en cykel när man är i en ny stad - det är ju det i särklass bästa sättet att se en ny stad. Problemet var att det Nya Zeeländska paret som gav mig cyklarna inte kunde ta med dem på tåget från Köpenhamn så för några veckor sedan tog jag ett billigt Tradera-tåg ner och började cykla den ena norrut. Jag försökte soffsurfa och enda värden jag hittade bodde i en liten hydda, två gånger två meter, med sin man två mil öster om Ängelholm. Det blev en fin cykeltur med överskattat Louisiana i läkande bara fötter och totalt elva mil innan jag fick ta mig ett dopp i deras lilla, lilla sjö. Hippieparet jag hamnat hos höll på att bygga ett hus bredvid sin hydda, men nu när de bott där i ett år ville de inte flytta därifrån. Jag fick sova i huset, ett loft där jag somnade väldigt snabbt. Dagen därpå var det trögt, jag hade fått ett random samtal av Jonathan som undrat om billigt boende i Köpenhamn och annonserat att han ämnade att åka hem under denna söndag. Med det i bakhuvudet och den sega Hallandsåsen gick det jävligt trött. Jag cyklade till Mellbystrand och lade mig och sov och åkte sedan hem med J och Erica. Den cykeln blev stulen förra helgen. Härligt. Så nu planerar jag att hämta den andra, som en amerikanska lånade att cykla till Fredrikshamn med. Om den var lika snabb som den jag cyklade från Köpenhamn säljer jag nog av min “vanliga” (till våren när folk vill köpa’n naturligtvis) och fixar en annan som får vara CS-cykel.


Jää jää, nog ordat om dessa satans cyklar, de senaste två helgerna har det åkts båt. Förrförra åkte jag, Frans och Chrille ut med Frans far Lennarts snipa och hade det otroligt lugnt, sansat och trevligt. Gött och komma ifrån lite och äta lite gött, vettni. Den senaste helgen var vi ute en snabbis med fars båt, jag, far och Rolf. Rolf är fars sambos före detta. Det var en lite märklig konstellation, men vad skönt det var att än en gång puttra ut runt Ulvön och Oxholmen. Jag funderar på om man borde styra upp nån liten tillställning på den där lilla dansbanan som är på Ulvön. Bara låta några artister spela akustisk och så tältar man ikring. Någon som är pepp på idén? Jag tänker ASS, kanske Sofia (Casal Ventoso) och vem som helst som är pepp. Det vore nåt nu när man missade den där Clandestino på landet-grejen.
Jää jää, i min sjuka hjärna (just nu med feber) gillar jag just nu att Arcade Fires The Suburbs läckt.
jag har två trasiga cyklar för tillfället, en i göteborg och en i stugan. den icke existerande cykel tillfredsställelsen känns igen.
Hälsar Chrille på en av alla tyska segelbåtar som rör sig på västkusten vid denna tid på året?
Nåt gott blev det av det hela i vart fall: http://www.ihateyoubikethief.com/2010/08/hey-again-everyone-here-we-are-end-of.html
Och jag har fortfarande inte fått tillbaka cykeln från ringen. Jävla växel att aldrig dyka upp. Just det, jag har lyckats få punka på Olers cykel också (jag ska fixa, broder, jag ska).
/Alfons.

Dags för kvartalsrapport! Här har ni årets andra kvartalsrapport.
Förrförra veckan satt jag och funderade på om man skulle ta en road-trip till Dalhalla, ni vet det stora kalkstensbrottet i Dalarna som den gamla operasångerskan Margareta Dellefors lade grunden till genom vad sägen säger, att de testade akustiken med att släppa en tändsticksask. Det låter lite väl skrockfullt, men men. Jag satt i vart fall här vid datorn och kollade, samtidigt fick jag ett mail med att en soffsurfare från Götet, Christian, skulle åka upp med en vän och hade platser kvar i bilen. Sicken flyt! Så vi trängde in oss, jag, Sofie och Josiah, som soffsurfade hos mig vid tillfället och drog iväg i den gula bilen, fick man slåss konstant i den då? Spelningen var suverän, bandet var dock lite obekväma med vallgraven till publiken så de hade byggt en provisorisk bro där sångaren kunde gå fram till publiken, en av de andra i bandet hoppade helt sonika i vallgraven. Jag tyckte de spelade lite väl högt för att akustiken skulle komma till sin fulla rätt, men som de själva sa “this is a rock concert”. Tja, jag hade hellre sett lite lägre volym, men när jag kom över det var det bara att luta sig tillbaka och njuta. De håller fortfarande klass och titelspåret från nya skivan växer. Resten av skivan borde läcka snart.
Jag är inte så mycket för Atlas Sound, tycker det är väl tråkigt. Sånär som denna klockrena låt som David hade med på en spellista till sin syster, där Animal Collectives Panda Bear hjälper till.
Beach House fortsätter att vara favoriten i Bobs hus. Här med en fin Queen cover och en b-sida från Zebra-singeln. Bör ej missas på WOW, Victoria Legrand head-bangar gärna med till sin musik. Det är fint.
Jag laddade ner lite mer Dylan. Wigwam är den där fina vi alla kommer ihåg från Royal Tenenbaums-soundtracket.
bob hund är tillbaka med en fin ep där andra låten är allra finast. Fin video också.
Kanadickerna i Born Ruffians är tillbaka med en ny platta, jag tycker de är mycket underskattade och det här är nog kvartalets allra bästa låt som i vart fall jag kan känna igen mig i. When I wake up I’m speaking slow, when I get drunk I’m speaking more, get to drunk and I don’t speak at all, get to close to you and I don’t know what to say…
BSS är tillbaka med bravur, helt klart ett av årets album. De var dessutom skitbra på Primavera. Lite kasst var det dock att man fick välja bort bandets producent, John McEntires egna band Tortoise för att se BSS, men de förstnämnda har blivit för jävla tråkiga ändå…
Kommer ni ihåg den här suveräna låten där Liam Gallagher gästar ack så fint. Ah, svunna tider…
När jag jobbade på fiket i England gick jag alltid och sjöng på People are Strange när jag diskplockade.
Finfina beats.
Jag laddade ner en skitbra spelning som Liars gjorde i Williamsburg och nånstans där tackar Andrew förbandet med att kalla dem för det bästa bandet just nu. Tja, jag håller inte riktigt med, men den här låten var riktigt skön.
Ni har väl inte missat den här übersöta tjejen och hennes underbara röst?
Koop släppte en samlingsskiva där den här nya låten var med. Me like.
Vissa dagar gillar jag honom inte alls, vissa kan jag inte sluta dansa. Men nån New York, I Love You bjöd inte skivan på.
“Broke my heart to leave the city, I mean it broke what wasn’t broken in there already.”
Jag vet inte varför det tog mig så lång tid att kolla upp den här killen. Riktigt duktig.
Han kom med än en gång nu när även albumet släpptes. Beulah, älskade Beulah, jag måste än en gång tipsa er om The Coast is Never Clear. Skaffa nu innan sommaren tar slut, en skiva jag ofta spelar i värmen!
Helt klart de låtarna som jag älskade mest på nya plattan. Ingen Boxer, men den är ju mer eller mindre omöjlig att toppa.
Nina hade världens bästa röst. Men det visste ni redan.
Mmm, beats…
Ja, dä ä dä! Jag respekterar Janne ‘Loffe’ Carlsson mer och mer ju längre tillbaka i tiden man går. Tänk resonemanget Jack Black har i High Fidelity om Stevie Wonder…
Helt klart årets bästa cykelplatta.
Jag läste i Madeleines blogg om den här underbara, Girls-doftande dängan som några Stockholmare gjort. De var dessutom så snälla att de skickade mig en mp3a när jag mailade dem. Fint så. Man blir dessutom glad av videon.
Dessutom kan jag tipsa om att jag gjorde en lista med vika dagar band på Way Out West spelar här. Ses där!
”Nåt gott blev det av det hela i vart fall:...”
bob på
"Never wear a helmet when I’m riding my bike…..."
För 21 dagar sedan
”Jonas: “We want our film to be beautiful, not realistic”, som Kevin Barnes brukar sjunga. ^_^”
bob på
"The Fall..."
För 33 dagar sedan
”“She was going with a cinematographer, everybody knew he was really a pornographer…””
bob på
"La Secateur..."
För 33 dagar sedan
”Ser rätt overklig ut.”
Jonas på
"The Fall..."
För 33 dagar sedan
”Jävlar, vilket genuint mästerverk. Har precis lett, skrattat och grinat mig genom denna visuella fontänorgasm (cue Figge). Bob sa...”
david på
"The Fall..."
För 36 dagar sedan