kräk

Jag kan jobba upp en sån fantastisk prestationsångest. Det är som jag blir helt förlamad i huvudet. Jag sitter nu på biblioteket i Malmö och försöker sätta ihop mitt personliga brev. Jag försöker 52 formuleringar på varje mening, men får ändå inte fram det jag vill säga. Jag försöker få fram budskapet: därför vill ni att jag ska praktisera hos er. Och det är svårt. För det är ju bara jag som gynnas av att praktisera där. Visst jag kan kanske ifrågasätta några arbetssätt och komma med nån ide. Men annars har jag inte så mycket att komma med. Förutom att jag är gratis men det är svårt att lägga fram på ett snyggt sätt. Svart hål i magen.

Hur gör folk?  Är det bara jag som inte kan lattja ihop ett trevligt, intressant, säljande personligt brev? Hur är det för er, kära vänner? Lätt? Svårt? Är det jag som låter mina känslor löpa amok med mig? Ska jag inte ta det så allvarligt? Hur gör man för att inte ta det så allvarligt? Skaffar sig ett riktigt problem?

Imorgon ska jag klippa mig. Hejdå långa hår, hej till… ja inte fullt så långt hår.

Vi ses i Uddevalla nästa vecka.